vilmanorden.blogg.se

Möte med en kommunikatör

Vi valde vårt område efter hur mycket kunskap vi hade inom de olika områdena av yrken. Vi kom fram till att vi hade minst kunskap om informatörer/kommunikatörer och blev där av nyfikna på detta yrke. Vi valde att kontakta en kommunikatör och genom Motala Kommuns hemsida fann vi kontaktuppgifter till deras kommunikationsansvarig, Jonathan Rosén. Efter ett samtal till hans telefon hade vi ett möte inbokat. 

Den 7 maj var vi på plats i kommunhuset för att klockan 10.00 möta upp Jonathan Rosén i entrén. Vi förväntansfulla och lite nervösa inför interjuvn. Vi visste inte hur Jonathan såg ut men det blev snart klart för oss då han senare kan kom fram till oss och presenterade sig tydligt. Vi alla fyra inklusive en praktikant från högstadiet gick tillsammans upp till hans kontor för att påbörjan interjuvn. Jonathan hade ett litet kontor på tredje våningen av kommunhuset. Då vi satte oss ner på en samling stolar som fanns möblerade i hans kontor frågade vi om det var okej att vi spelade in och filmade interjuvn, till vår stora lättnad tyckte han det var helt okej. 

Målgrupp
Vi tror att detta är en produkt som riktar sig till vuxna. Dels därför att det är en sak till hushållet och dels för att den kan vara alkoholrelaterad. Vi marknadsför den också som en perfekt present till olika bjudningar vilket då också framförallt lockar den äldre publiken. Dock tror vi inte på något speciellt ålderspann förutom just vuxna, från ungdomar till medelåldern ungefär. Vi har märkt att personer äldre än medelålders inte riktigt förstår produktens användningsområde och inte tycker att den fyller ett behov för dem. Produkten verkar framförallt tilltala kvinnor, kanske eftersom att den är en snygg inrednings-/duktningsdetalj. I vårt lager av Ice bags finns färgerna transparent och rosa. Den rosa färgen tog vi in för att vi trodde att vår främsta målgrupp skulle utgöras av kvinnor, och den transparanta skulle finnas till som ett mer neutralt alternativ. Vi tror att vår huvudsakliga målgrupp är par i yngre medelåldern då vi tror att de har mest användning och glädje utav produkten. Vi har märkt att många män också tilltalats av Ice bag och vi kommer försöka göra en könsneutral reklamfilm.

Medium
Vi tror att den mest effektiva kanalen för att nå ut till vår målgrupp är internet, tv och press. Vår målgrupp är aktuell på många medier, även de som många yngre idag tycker är lite omoderna. Vi har redan en pågående kampanj på Facebook som har spridits med gott resultat. Facebok är en sida där många i vår målgrupp vistas och ett effektivt forum att nå ut på. Många är framför datorn öppna för olika uttryck och där av lätta att påverka. Genom Facebook har vi lyckats nå ut till vår något yngre kundkrets, nu vill vi få med den lite äldre målgruppen också. Därför tror vi att reklamfilm på tv skulle vara ett lyckat medium för att träffa våra tänkbara kunder. Vi tror att den avancerade tekniken med att spola bort reklam och att ersätta den traditionella tv:n med play-tv inte riktigt nått den målgrupp vi riktar oss åt, och därför skulle en tv-reklam passa bra. Många befintliga reklamfilmer sänds både på tv och sprid över internet. Vi tror att denna mediala konvergens kan passa även oss, därför att vi då kan nå både vår äldre och yngre målgrupp.

Budskap
I vårt budskap vill vi belysa vilket problem vår produkt löser. Det är inte att föredra att dricka sin dryck ljummen och därför erbjuder vi en produkt som gör din dryck iskall vid alla tillfällen. Oavsett om det handlar om på middagsbordet, på stranden, i båten eller vid poolkanten. Istället för klumpiga kylväskor och många vändor till kylskåpet kyler Ice bag drycken utan att du behöver resa dig.
     Temat i vårt budskap kommer att vara gemenskap. Vad vi vill att man ska associera Ice bag och vår film med är härliga stunder. Ledorden ska vara: semester, sommar, ledighet, fest, vänner och familj. Ice bag ska vara den perfekt produkten när man vill dela en trevlig dag eller kväll tillsammans.
     Vad som utmärker oss i vår reklamfilm (vår USP) är att den kommer att göras kring en känsla istället för bara som en manual över hur produkten fungerar. Vi är också ganska ensamma på marknaden om vår produkt vilket gör att vi inte oroar oss väldigt mycket för att vår reklamfilm inte kommer sticka ut i mängden. Det är viktigt att så mycket fokus som möjligt läggs på just produkten.

Tidsplan
Den 26-27 april använde vi tiden till att skriva ihop den här reklamplanen och komma på en bra idé.

Vi kommer att starta arbetet med vår film partiskt den 31/3. Då ska vi söka skådespelare, skissa på miljöer, rekvisita och manus. Vi kommer därefter att boka ett tillfälle där allt material ska spelas in, en tidpunkt vi måste ta hänsyn till skådespelarna för. Sedan behöver vi kort därefter ett tillfälle för redigering och ihopklippning. Efter det ska vi skriva ihop vår redovisning så vi kan visa vårt arbete för klassen den 9/4.

Reklamfilmen kommer att lanseras på Colder UF:s facebooksida den 11 april.

I Norge 2011 skedde två allvarliga terrorattentat, en bomb inne i centrala Oslo och skottlossningar på ön Utöja riktat mot Arbeiderpartiets ungdomar som var där på sommarläger. Gärningsmannen, Anders Behring Breivik som greps i sambans med brottet erkände att det var han som låg bakom både explosionen inne i Oslo och massakern på ön. Denna händelse blev såklart en väldigt central nyhet som spred sig både nationellt och internationellt. Media hade här ett stort ansvar för hur publiceringen av denna nyhet skulle förmedlas till folket.  Vad är okej att skriva, vilka interjuver är okej att ta med och vilka bilder kan man publicera? Detta är komplexa och svårbehandlade frågor eftersom den har så många olika faktorer och infallsvinklar som spelar roll och är avgörande. Efter en sådan här händelse måste nyheten ta hänsyn till mediabolagens vinst och rykte och allmänhetens intresse av information men mediabolagen måste även ta hänsyn till offrens heder, de överlevande och anhöriga till de som råkat illa ut.

Detta attentat mot Norge, demokration och alla unga människor utfördes utav en i högsta grad politiskt extremistisk person som för media tidigare var helt okänd. Majoriteten av de som föll offer för dådet var ungdomar och hur hanterar media detta på bästa sätt?  Medias största uppgift är att informera människor om aktuella händelser. Efter massakern på Utöja väntade världen otåligt på information om vad som egentligen hade hänt. De överlevande ungdomarna som befanns sig på ön under skjutningarna var efter i djupt chocktillstånd och många uttalade sig om händelsen till media och press. Som vi såg på filmen på lektionen var det en tjej som ångrar sig att hon gick med på interjuver i följd av attentatet. På grund av sin exponering i press i sambanband med händelsen upplevde hon att hon blivit igenkänd som ett offer och att människor kommer ihåg henne som ett offer för attacken.  Media borde som i detta fall alltid i första hand tänka på hur interjuver av detta slag kan komma att påverka personen som är med. Media borde vara väldigt försiktiga med att lämna ut privat information och vid ett sådant tillfälle där den intervjuade befinner sig i ett chocktillstånd är det journalistens ansvar. Om personen som intervjuas kan komma att påverkas negativt i resten av sitt liv på grund av publiceringen borde journalisten tänka sig för innan det är försent.

Som sagt är detta en oerhört svår avvägning eftersom att det är många delar som spelar in. En intervju med en ungdom direkt efter händelsen är kanske den delen till allmänheten som gör att händelsen blir mer gripande och fångar allmänhetens läsning och det är viktigt att allmänheten får veta. Och självklart vill en tidning att ett helt lands befolkning ska köpa just deras tidning och läsa om dådet och ingen annans tidning. Alla är ute efter att få med de bästa bilderna och de detaljerade texterna som möjligt för att uppmärksamheten ska riktas till deras tidning, men här kommer respekten till offren och offrens anhöriga in och ställer till det. Allting är inte okej att publicera bara för att det är i allmänhetens intresse eller okej att publicera för att det stämmer överens med verkligheten ens.

På grund av att denna händelse är så pass allvarlig, känsloladdad och full av smärta måste medierna vara extra varsamma och respektfulla så att ingen tar illa upp eller att informationen uppfattas fel. Ingen anhörig till någon som gått bort i ett sådant här samanhang vill se en bild publicerad på sin nära död i en tidning. Efter att masskjutningen på Utöja hade ägt rum så var det flera journalister och fotografer som var på plats. De lyckades fånga misären på ön på bild och dessa bilder är oerhört kraftfulla och känsloladdade. Det finns alltså bilder på ön som är full av döda kroppar vilka är extremt viktiga att de finns, för att påminnas om att det har hänt och att något så fruktansvärt inte får hända igen. Media har en viktig roll i detta och de måste trycka på att detta inte är okej och aldrig får hända igen. Det är viktigt att media förmedlar en medlidande känsla för offren och dess anhöriga samtidigt som de förmedlar ilska och hat mot denna hemska Brevik som utfört detta dåd. Media måste ta en tydlig ståndpunkt i detta och genomföra sitt arbete genom att sprida informationen på ett professionellt respektfullt sätt. Allra viktigast anser jag att det är att ta hänsyn till de anhöriga. Att publicera bilder på de unga offren från ön är fullkomligt befängt och det finns ett starkt dilemma i att försöka gömma de drabbade eftersom att buskapet med bilden inte blir lika starkt. Man måste respektera de anhöriga men samtligt förmedla verkligheten till allmänheten och suddade ansikten är en av medias lösningar. 

Bolmande etanolfabrik i Brasilien, fotograf: Karl Melander

Denna bild publicerades i Svenska Dagbladet tillhörande en artikel som handlar om hur etanoltillverkningen går till i Brasilien. Etanol är det vanligaste miljövänliga drivmedlet i Sverige för våra bilar och en journalist tog denna bild samtidigt som han var på plats för ett besök på en av fabrikerna för etanol. Etanol framställs utav sockerrör som skördas för hand under svåra förhållanden av människor som knappt får någon lön för det arbete de utför. Bilden visar på en smutsig industri för att lyfta fram de ”miljövänliga alternativet” för bilar. Den svarta tjocka röken som man ser på bilderna orsakar stor skada på miljön och är mycket farlig för människor att andas in.

Denna bild vann år 2008 priset ”Årets Bild”. Denna bild är dock kraftigt redigerad jämfört med en och samma bild som också har publicerats på internet.

Hur långt är det okej för en fotograf gå då det gäller bildbearbetning? Bilden som fick priset för årets bästa bild är kraftigt mörkad jämfört med originalet. Mörkare effekt i en bild förstärker en negativ känsla. Röken på bilden är av mörkare och kraftigare karaktär, vilket gör att den ser farligare och mer giftig ut. Att förvägna en bild så att den inte längre stämmer överens med verkligheten anser jag inte okej, i ett syfte att förmedla en situation från ett annat land i en journalistisk mening. Dock så tycker jag att det inte att redigeringen för denna bild har gått för långt. Det är en allvarlig händelse som skulle förmedlas, och den förtydligades enbart genom denna redigering. Det är ingenting i bilden som är förvrängt eller annorlunda på det sättet att det lurar tittarna. Den mörkare bilden kankse tydligare stämmer överens med den uppfattningen som journalisten fick på plats, och där av redigerinen för att istället försöka förmedla den smutsiga industrin. Syftet med bilden är att informera om detta miljöproblem för att förhoppningsvis på sikt kunna stoppa det. Det ger en märkbar effekt att mörka ner bilden vilket kanske var nödvänligt i detta fall för att fånga läsarnas uppmärksamhet.

Jag tycker faktiskt att den första bilden, den som påstås vara oredigerad, ser redigerad ut. Kontrasten ser tydligt förstärkt ut och röken ser inte verklig ut. Jag tycker den mörkare bilden förmedlar mer känslor och passar bättre till artikeln som den hör ihop med. Ett mellanting mellan dem här två bilderna tror jag dock skulle vara optimal.

 Vår syn på journalistyrket skulle jag säga är i vårt samhälle ganska så negativt. Många människor klankar ner på journalisternas arbete eftersom de inte är nöjda med deras sätt att beskriva. Det kan handla om att man anser något är vinklat skrivet, att man har olika uppfattningar eller åsikter. Självklart kan inte journalisters texter göra alla nöjda, utan deras uppgift är ju egentligen att framföra nyheter och information genom olika kanaler till media. Många blir irriterade på journalisters sätt att arbeta på, de ställer frågor och följer efter vilket många kan uppfatta som påträngande och irriterande och där av har det dåliga ryktet spridits. Men i själva verket sliter det bara för att få sitt jobb utfört. De måste hänga i och ställa många frågor för att kunna göra sitt jobb bra. I Sverige är journalist ett eftertraktat yrke och många är intresserade utav det trots att de generellt har ett dåligt rykte. Jag tror att det ser ut på det här sättet i resten av världen också, att vara journalist är inget glamouröst jobb. Det är ett hårt arbete, där stress och tidspress hör till vardagen i form av deadlines. Men vad skulle vi ta oss till om journalisterna inte slet varje dag på jobbet för att samla ihop relevant information att förmedla till samhället? Jornalisternas uppgift är att förmeddla information på ett objuktivt och neutralt sätt. Vi människor i samhället får där av opartisk information om vårt eget sammhälle. Om inte journalisterna utförde sitt arbete med att rapportera om händelser och situationer runt om i vårt land genom media skulle befolkningen bli lätt att manipulera med vinkald information från någon specifik grupp eller person. Journalister är där av viktig för att demokratin ska fungera i vårt land. 

Samtidigt är det många som är intresserade utav att utbilda sig till journalister. Det kan ses som ett spännande och intressant yrke där man dagligen kommer i kontakt med nya människor. Journalister får använda språket på ett kreativt sätt och lockat nog många som är skrivintresserade. 

Förr i tiden var journalister lågbetalda arbetare som såg ur ett samhällsperspektiv med en nedlåtande blick. Man ansåg journalister som snokare och såna som satte sig in i andras privatliv för att senare lämna ut det åt allmänheten. Senare, under 19-hundratalet fick ordet journalist en finare klang i folkmun. Journalisternas arbete ansågs viktigt eftersom de drog bra oegentligheter och stod på folkets sida mot makthavarna. Detta var i tid med att "The Insider" och "Alla presidentens män" producerades och visades på filmdukarna runt om i världen. 

I filmen " The Insider" framställs huvudpersonen som där är en journalist som filmens hjälte. Det är han som luskar fram ur den andra huvudkaraktären om hur den stora tobakskoncernen lurade rökarna att röka mer. Detta sker genom grävande journalistik, då jornalisten jobbat intensivt med ett speciellt fall under lång tid. Grävande journalistik är som en slags undersökning och behövs för att gräva fram någon ingen annan tidigare tagit reda på. Utan journalistens omfattande arbete med detta skulle aldrig denna fakta kommit ut till folket. Tobakskoncernen hade alltså fortsatt att lura folket utan hans hjälpt och journalisten stoppar där med många fall av cancer genom att berätta detta i media. I "The Insider" framställd journalistyrket som ett oerhört viktigt och betydande yrke för samhället.Enligt mig så behövs grävande  journalistik  för att man i samhället ska kunna reda ut och ändra på de saker som inte står rätt till. 

Idag finns det många olika slags journalister, alla journalister sysslar om dagarna inte med exakt samma sak. Beroende på vart journalisten jobbar och vad syftet med dess publikationer är förtroendet på journalisten olika. Sveriges Radio och SVT har ett högt förtroende hos allmänheten medans skvallertidningar som "Se & Hör" och "Klick" har ett mindre förtroende. Likasom dessa tidingar uppfattas med olika förtroendegrad har man olika syn på deras arbete. Journalisten som jobbar med skvallerpressen har ofta i samhället en lägre ställning på grund av att de kontinueligt publicerar överdrivna rubriker, personutlämnande bilder och andra texter utan speciell faktabaserad grund. Trovärdigheten på vad som publiceras av en journalist har nog en betydande koppling till hur hög status journalisten får genom sitt yrke.

Alla personer som jobbar idag som journalister har inte ens en behörig utbildning till deras yrkesställning. Det är idag inte lika höga krav på journalisthögskolorna som det var för 60 år sedan. Efter millenniumskiftet jämförs ofta journalister som mediearbetare vilket ofta kopplas till de nya ekonomiska villkoren och all den nya teknik som inte fanns för 50 år tillbaka. På grund av teknikens utveckling och att stora mediehus har bildats har trycket på journalisterna ökat. En journalist idag måste kunna hatera ett flertal olika medier och vare kompetent på ett bredare plan än förr. Journalisten har idag blivit mulitmedial brukar man kalla det.

Journalisterna är i huvudsak där som en informationskanal till människornas hem, de finns till för att sprida information som är relevant för ett stort antal människor att veta. Materialet som journalister samanställer kallas ibland för  "tredje statsmakten" då de två andra makterna är regeringen och riksdagen. Detta kommer sig utav massmediernas kontrollerande och granskande roll utav regeringen  och riksdagen. Genom massmedierna vår allmänheten reda på om det skett något misstag i regeringen elle riksdagen. Eftersom att så många människor dagligen konsumerar media har massmedierna på så sätt fått så stort infyltande och makt över vad allmänheten ska få veta och inte, och detta är såklart journalisterna som ligger bakom.

INRE KOMMUNIKATION
En intrapersonell kommunikation pågår hela tiden inom oss. Varje dag, hela tiden far ord, meningar och tankar runt i huvudet och inte ens en bråkdel av alla förekommande tankar ramlar ut ur huvudet i form av ord. Om alla skulle förmedla sina resonemang och reflektioner genom ord skulle det aldrig någonsin kunna uppstå tystnad. Vilket kaos det skulle vara om alla ständigt sa sina tankar rakt ut. Det är tur allt det inte gör det, alla mina pågående tankar skulle ju vara fullstädigt ointressanta och ibland rent av olämpliga att för andra att höra. 

Den inre konversationen pågår ibland mer intensivt vid vissa tillfälle än andra. En intensiv inre konversation kan ske då man snabbt ska bestämma sig för något. Den intre kommunikationen ser då ut på det sättet att något övervägs med fördelar eller nackdelar. Tanken pendlar då mellan det ena eller det andra samtidigt som man tänker vad som är bra och dålig med det. Detta kan till exempel ske då man velar mellan att träffa en vän man inte hunnit umgås med på länge eller följa med familjen till farmor på middag. Den inre  konversationen går snabbt då det gäller att bestämma sig på kort tid. Man letar för och motargument och försöker ofta övertala sig själv att det man besätmmer sig för är rätt. "Jo, det skulle göra farmor glad om jag följer med, jag kan boka om med min kompis, fast vi har ju bestämt och det har jag ju inte gjort med farmor. Jag vill ju så gärna träffa min vän men det var ju längesen jag träffade faromor också" Och så vidare. Men till slut kanske man inser att alternativet att åka till farmor låter mysigast och har betydelse för fler personer och beroende på vart den inre kommunikationen leder påverkas handlingen.


KOMMUNIKATION MELLAN TVÅ ELLER TRE PERSONER
Interpersonell kommunikation sker mellan jämbördiga personer som utbyter tankar och erfarenheter med varandra. Denna sort kommunikation uppstår då jag ställer en fråga till någon klasskamrat, de svarar och jag ger respons på svaret och vad jag tycker om det. Detta sker också i min vardag då jag kommer hem från skolan och tillsammans med min syster går igenom dagen och berättar olika saker som har hänt. 

GRUPPKOMMUNIKATION
Gruppkommunikation betyder precis de som det låter som, att människor kommunicerar med varandra i grupp. Det finns många olika sammanhang med olika syfte och ämne som detta sker. Hur gruppkonversationen går till, med vilken attidyd, språk och stil beror ofta på hur väl gruppmedlemmarna känner varandra och vad de är ute efter. Gruppkonversationen i ett styrelserum där medlemmarna ska fatta viktiga beslut skiljer sig mycket från tektiksnacket i ett fotbollslag innan match till exempel. Sättet något diskuteras på anpassas ofta efter situationen men gemensamt för gruppkommunikation är att alla i gruppen har ett gemensamt intresse för något. Man genomför gruppkommunikation så fort man ska bestämma något med sina vänner, då familjen ska komma överens om vilken tv:kanal man ska titta på, när man ska planera en resa med någon eller bara en diskussion i klassrummet om ett visst ämne är gruppkommunikation.


MASSKOMMUNIKATION
Masskommunikation innebär att någon kommunicerar via ett massmedium till en större publik. Det kan vara allt mellan en privatperson till ett företag till en större organisation. I och med den extrema ökningen av olika former av media under de senaste tio åren har denna kommunikationsform blivit allt mer populär och betydelsefull. Och i och med att personer har blivit mer och mer flitiga användare av medierna har även publiken för det som publiceras vuxit sig riktigt stor. Vi utsäts dagligen för masskommunikationens meddelanden och påverkas nog mer av alla dessa budskap än vad vi tror. På en typisk vardag tar jag del av masskommunikation genom radion påväg till skolan, mobilen genom sociala medier, datorn tack vare internet och tv:n på kvällen för att se nyheter och andra program. Detta är alltså information som sänds ut till många fler människor än just mig.  

Ett yrke inom kommunikatunikationsområdet som jag tycker låter intressant är journalistik. Ett arbete inom journalistik kan vara att ha hand om en tidnings redigering. Redigeraren har hand on layouten för tidningens sidor. Redigeraren går igenom skrivna texter, viljer bilder och skapar rubriker till artiklar och sammanställer det sedan till snygga sidor. Tillsammans med nyhetschefen på en tidning bestämmer redigeraren vad som ska bli stort på sidan, vad man ska fokusera på och vad som inte förtjänar en lika framskjuten placering.

Då jag sökte på journalistutbildning på internet verkade journalistutbildningen på göteborgs Universitet vara ett populärt, proffisionellt och pålitligt alternativ. Skolan är inriktad på journalistik, medier och kommunikation. Som jag kunde se på hemsidan baserar de sina antagningar på högskoleprov. De med bäst reslutat på de senste fem års högskoleprovsreslutat har störst chans att bli antagna. Journalistutbildningar verkar det finnas gott om i landet och jag hittade även universitet med liknande utbildning i Lund, Umeå, Uppsala, Stockholm och Örebro.

För att jobba som journalist och redigerare på en tidning krävs det att man är snabb, effektiv och har ett gott omdöme. Man ska även kunna klara att arbeta under stark tidspress eftersom man ofta arbetar mot olika deadlines. Att vara stresstålig som journalist är alltså ett måste. Man måste också vara intresserad utav att följa med i både samhällsdebatten som teknikutvecklingen och för många journalistplatser krävs som redigerare stora färdigheter inom programmen Indesign och Photoshop.  All bildhantering ingår även i arbetsuppgifterna, så mycket arbete framför dator får man vara berädd på verkar det som.

Som journalist och redigerare krävs det att man kan hantera stress eftersom jobbet ofta innefattar ett högt tempo. Det gäller att vara självgående och ansvarstagande för sitt arbete. Jag tror också att det är väldigt viktigt att vara kreativ som redigerare och inte vara rädd att testa nya grejer. Bara för att något har varit på ett visst sätt länge, betyder det inte att man ska undvika att testa nya saker.

Som journalist för en tidning så krävs det nog att man är utåtriktad och trevligt och inte har några som helst problem att ta kontakt med människor. I dagens läge är det nog viktigt att kunna behärska tekinken i olika medier, eftersom de kan vara till stor hjälp i sitt arbete. Som journalist krävs det nog erfarenhet och kunskaper om hur samhället fungerar och man måste städigt vara uppdaterad och ha känsla för vad folket är intresserad utav att läsa om. Ett passande komplement till journalisthögskola är några års utbildning i ekonomi, statskunskap eller juridik.  Som redigerare verkar de mesta arbetet utföras framför datorn så kunskap om datorer och redigeringsprogram är viktigt för att det ska kunna gå.

Som redigerare måste man vara uppmärksam på tendenser i samhället och olika trender och hela tiden vara villig att anpassa sitt buskap efter andra människor och nya medier, tolka och sortera budksap från andra. Det är nödvändigt som journalist att ha det intresset att kunna sätta sig in i hur saker fungerar och går till, det är viktigt att förstå för att i sin tur kunna bli förstådd.


Som redigerare och journalist krävs stor kompetens inom kommunikation. Att arbeta med media innebär att arbetet hela tiden kretsar kring kommunikation och kontakter. Det är då viktigt att kunna anpassa sig då vi kommunicerar mer och med fler. Journalister måste ha förmåga att anpassa sig vart efter samhället förändras. 

Som journalist måste man kunna anpassa sitt språk efter viken mottagaren är. Man måste även vara väldigt medveten om hur saker och ting kan uppfattas och vara uppmärksam på skrivandet så ingen missuppfattning inträffar. När journalister är ute i samhället för att samla material till en artikel måste även personen ha stenkoll på det sociala spelet,  hur det går till och när det är läge att avbryta, tala och vara tyst. Journalisten måste även kunna anpassa språk, ämne och stilart efter specifika tillfällen. De måste anpassa sig efter varje situation och behandla det på det speciella sättet som krävs för ett lyckat arbete.

Vilka budskap kan du hitta på Facebook?
Vilken roll tycker du att Facebook och andra sociala medier spelar i vårt samhälle? Vilken betydelse
har de för oss människor (utgå från Sverige)?                                                                                                                                                                 

Facebook är en mycket stor och komplex mötesplats på internet. Sändare är de personer som publicerar någonting offentligt på facebook-sidan, som gör en status-uppdatering helt enkelt. Sändare är även de personerna som skriver ett personligt meddelande till någon av facebook-vännerna. Mottagaren motsvarar de personer som läser det som sändaren har publicerat eller skickat iväg. Budskapet motsvarar det som sändaren har valt att fylla status-uppdateringen med, som en text, en bild eller en video.Facebook är i det här fallet kanalen som budskapet går fram igenom. Facebook har, liksom de flesta andra sociala medier en kommentarsfunktion där mottagarna har chansen att tycka till om sändarens budskap. Kommentarerna kan antingen vara återoppling och feedback till personen som skapat status-uppdateringen eller så kommer personen i fråga med en ny synpunkt gällande ämnet. I det fallet blir den som till en början var mottagare istället sändare och tvärt om. På så sätt är växlar hela tiden användarna på facebook mellan att vara sändare och mottagare.

Bruskällorna på facebook kan utgöras av bland annat stavfel av sändaren så att budskapet inte uppfattas av mottagarna. Budskapet en sändare skickar ut kan även innehålla annat innehåll som inte uppfattas rätt av mottagaren. Ironi eller skämt kan vara svårt att uppfatta då det gäller skrift, eftersom man omöjligtvis kan höra tonfal eller läsa av personens kroppsspråk. En annan vanlig störing på facebook kan vara missuppfattningar i övrigt. Att en text är slarvigt skriven eller innehåller ogenomtänka formuleringar.

Eftersom att facebook-användarna har fria händer på facebook och kan skriva vad som helst varierar budskapet väldigt. För vissa handlar facebook om att hålla kontakten med vänner och använder facebook i ett underhållande syfte för att uppdatera sig om vad omvärlden har för sig. För de flesta är nog det största inlogggnigsskälet möjligheten till kontakt med andra personer eller företag. Många företag har facebook-sidor där användare har möjlighet att gilla och kommentera, på så sätt kan företaget få personliga kontakter med kunder och bemöta deras respons på produkter eller tjänster. Andra använder facebook för att sprida mer seriösa och tankeställande budskap som till exempel handlar om politiska frågeställningar eller etiska och moraliska dilemman. Ibland händer det att något som någon skriver ett inlägg om på facebook väcker stor uppmärksamhet och intresse hos många människor. Ett inlägg med ett stötande budskap till mottagarna kommer förmodligen att få väldigt mycket feedback. Kritiken i form av kommentarerna på detta inlägg blir till nya budskap i sig om de till exempel talar för raka motsatsen av budskapet i första inlägget. Alltså sprider många mottagare här ett nytt och helt eget budskap i den feedback ges. De som ger feedback blir i sin tur då till nya sändare och den som i grunden skrev inlägget blir till mottagare tillsammans med alla andra som läser inlägget och feedback. De sociala medierna är en plats för liksinnade att mötas på, när flera människor med en extrem åsikt genom medier hittar varandra och går ihop kan något läskigt och farligt bildas, det skulle kunna ses som nackdelen med detta.

Å, andra sidan kan detta med att personer med lika åsikter mötas på internet vara en av de bästa sakerna. Då man ser till de som har lika åsikter och stöttar varandra i detta mot en förändring i samhället. Man kan se tydliga drag av detta på Twitter och olika bloggar. Jag tänker främst på den feministiska rörelsen, unga feminister, som på sista tiden har tagit ett språng i sociala medier. Det är en mycket bra trend och väldigt effektiv väg att ta.

Peronuppgiftslagen är en lag som har till uppgift att skydda människors personliga integriteter. Lagen finns till för att skydda människor mot att deras personliga identitet kränks i samband med behandling av personuppgifter. Lagen ska se till att personuppgifter hanteras på ett säkert sätt och att de inte sprids i onödan. För att få lagra olika uppgifter om personer krävs det att personen i fråga godkänner det. Personliga uppgifter ska inte lagras om det inte finns någon mening med det, det får bara lagras för speciella ändamål.

Känsliga uppgifter om sjukdomar och politiska- eller religiösa åsikter får inte lagras, utom i vissa fall. Till exempel har sjukvården tillåtelse att lagra personuppgifter om sjukdomar.

Personuppgiftslagen ger också alla rätt att begära eventuell information som företag eller myndigheter har om en själv. Detta har man rätt till en gång om året, man har rätt att korrigera felaktiga uppgifter och om det finns något som inte är aktuellt längre ska det raderas.

Personuppgiftslagen trädde i kraft den 24 oktober 1998, då den tidigare datalagen slutade att gälla.

Den senaste lagändringen gällande personuppgiftslagen gjordes den 1 januari 2007. Denna lagändring syftade främst till att underlätta behandlingen av personuppgifter. Ändringarna innebär att personuppgifter i ostrukturerat material, så som i en löpande text, någonstans på en webbsida eller i enstaka ljud-och bildupptagningar undgås från de flesta av personuppgiftslagens hanteringsregler. Istället gäller då en missbruksregel. Den innebär att hur man än lagrar en personuppgift får man aldrig kränka personen som det handlar om.

Personuppgiftslagen gäller inte uppgifter som används enbart för privat bruk, som i en persons privata adressbok eller personuppgifter som tas upp i ett brev från en person till en annan. Lagen gäller inte heller för personer som inte längre lever.

Att allt fler kommuner, myndigheter och företag använder sig av sociala medier som kommunikationskanaler. Användningen av dessa medier kan innebära att personuppgifter behandlas, vilket betyder att organisationerna måste känna till och följa personuppgiftslagen. Organisationen har ett ansvar för att personuppgifter på dess Facebook-sida, blogg, Twitter-konto och liknande inte behandlas på ett sådant sätt att de kränker enskildas personliga integritet. I personuppgiftslagen gäller som sagt olika regler beroende på om de personuppgifter som behandlas är strukturerade eller inte. I normalfallet när organisationer skapar en användare i någon av de sociala medierna är personuppgifterna som organisationen behandlar och har tillgång till inte strukturerade i personuppgiftslagens mening. När personuppgifterna är ostrukturerade är publiceringen tillåten. Men det gäller i vilket fall som helst att se upp och vara försiktigare än vad man tror så att inget olämpligt publiceras på de sociala medierna och någon tar illa upp. Medierna i vårt samhälle påverkas alltså på det sättet att de allra känsligaste och mest personliga uppgifterna till största delen är helt skyddade i medierna.

Då det gäller TV- och radio är det ännu hårdare gränser på hur vida personupgifter får användas. Och även här ska ingenting användas i onödan och aldrig användas i syfte av att hänga ut någon utan dess vilja. Namn och andra personuppgifter får annars uppges, i samtyckte med personen som det handlar om. Även i media som tv,radio och tidningar är det inte tillåtet att använda strukturerade personuppgifter. Det är mycket vettigt att en sån här regel finns till. Eftersom att så många människor dagligen tar del av så mycket information från media är det viktigt att det som sägs där inte är i mening för att skada någon.

Nästan alla stora företag vill att man ska bli medlemmar hos dem för att man ska kunna bli erbjuden extrapriser, genom peronuppgiftslagen har man rätt till alla uppgifter de är försedda med och man kan när som helst gå in och ta bort information om man vill. Privatpersoner har i alla lagen rätt att få veta vilken slags information ett företag behandlar. Ofta använder sig företag sig av personliga meddelanden tillsammans med information och marknadsföring (till exempel att företaget på pappret tilltalar kunden som "Bästa Anna Andersson") Om man inte känner sig bekväm med det kan man som privatperson begära att privta uppgifter inte användas för direkt marknadsföring. 

På stora websidor som Facebook och Twitter där användarna i fråga har möjlighet att publicera valfritt material har organisationerna ett ansvar. Organisationen är skyldig att vidta lämpliga säkerhetsåtgärde för att i största möjliga mån undvika att privatpersoner kränks. En säkerhetsåtgärd kan vara att uppmana användare att rapportera kränkande eller personligt elaka kommentarer. På Instagram finns till exempel en funktion, skriven med röd text "Anmäl olämpligt innehåll", om man klickar på det ska det gå direkt till de som ansvarar för Instagram och bilden eller kommentaren ska tas bort helt. Alla internet-sidor av detta slag använder sig också av ett inloggningsskydd, vilket betyder att enbart den som är inloggad på kontot har tillgång till "Mina Sidor" och så där mer personliga uppgifter finns än på den officiella sidan.

• Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen skyddar personer mot vilseledande, aggressiv och olämplig reklam. Marknadsföringslagen ställer även krav på marknadsföring så att den inte ska ha en negativ påverkan på personen i frågas förmåga att fatta ett välgrundat beslut om att köpa det som marknadsförs eller inte. Lagen handlar, enkelt uttryckt, om människorna i samhällets möjligheter att reglera reklam och säljåtgärder som bedöms vara tvivelaktiga. Med marknadsföring menas inte bara reklam och försäljning utan även alla slags kontakter mellan en näringsidkare och konsument. Även näringsidkarens beteende efter att ett köp har genomförs omfattas av marknadsföringslagen.

Marknadsföringslagen antogs år 1971 då tv, press och radio blev vanligare i vårt samhälle. Lagen har även anpssats till EU-direktiv som antagits 2005 om olämpliga affärsmetoder.  Det konstaterades att direktivets genomförande skulle medföra så stora förändringar att det var nödvändigt att övergå till en ny marknadsföringslag, vilken antogs 2008.

Utöver marknadsföringslagen finns en lista med 31 marknadsföringsmetoder som alltid är förbjudna. Denna är kallad ” svart listan”. Listan är gemensam för samtliga EU-länder. Det finns även fler förseelser som kan leda till lagbrott utöver de som nämns i svarta listan.
 
Detta är krav som näringsidkare måste följa:
Reklamidentifiering- Det ska tydligt framgå vem som är ansvarig utgivare av reklam.
Vilseledande reklam- Detta gäller till exempel en varas kvalitet eller pris. Informationen får inte heller på något sätt vara oklar eller tvetydig.
Vilseledande förpackningsstorlekar- Förpackningarna för en viss produkt för inte vara större än nödvändigt.
Vilseledande efterbildningar- En säljare får inte härma en redan existerande och etablerad produkt.
Aggressiv marknadsföring- Reklam får inte innehålla tvång, hot eller våld.
Jämförande reklam- Det är inte tillåtet att peka ut andra säljares reklam och jämföra med dessa.
Konkursförsäljning- Ordet konkurs får inte förekomma om inte produkterna säljs av konkursboet.
Utförsäljning- Får bara användas om det gäller slutförsäljning av hela säljarens lager.
Obeställda produkter- man är inte skyldig att betala något som en säljare skickat utan att man har beställt det på egen hand.
Garantier- det ska tydligt framgå vad graniterna för en produkt innebär.
Obeställd reklam- En säljare får vid marknadsföring använda e-post, telefax eller automatiska uppringningssystem endast om du har tackat ja till det på förhand.

Dessa regler finns tydligt nertecknade eftersom det ska vara enkelt för personer att utskilja reklam, det är viktigt för att man inte ska bli lurad och gå med på saker man inte uppfattar handlar om försäljning. Det är inte tillåtet för företag att göra smygreklam, och det eftersom att personen som blir utsatt för marknadsföring ska kunna skapa sig sig egen uppfatting genom att bli tilldelad all information redan vid första början. Ingen ska alltså kunna bli lurad utav marknadsföringen i samhället och det som står offentligt i ett säljande syfte ska vara kontrollerat och  passande. Ofta är det genom medier som företag och andra organisationer väljer att marknadsföra sig. Jag tycker dock att det förekommer en del lurig reklam på internet, men det kanske är för att det är så pass svårt att kontrollera all denna information som dagligen sprids och skapas på internet. Denna lagen finns alltså till för konsumenternas fördel, den finns till för att kontrollera näringsidkarens beteende vid marknadsföring. När det gäller reklam är det alltid bra att vara kritisk. Man skulle egentligen kunna ställa några grundläggande "Källkritiska" frågor gällande reklamen. Vem är reklamens skapare? Har jag hört talas om företaget innan? I vilket syfte har företaget skapat reklamen? Går det att hitta liknande produkter på andra ställen? En annan sak man kan göra innan man går på en reklam är att jämföra produkten själv med andra likande eller helt samma produkter. Vad står det för information och framför allt är priset det samma? Att det finns en lag för detta betyder inte att den alltid följs, därför är det bra att i första hand vara sin egen polis gällande detta för att göra ett så bra köp som möjligt.

Marknadsföringslagen består av bland annat tre generalklausuler. (Generalklausul är en lagregel som är allmänt hållen för att kunna täcka in förhållanden som är svåra att förutse.) De två första generalklausuler beskriver hur all marknadsföring ska ske med en god marknadsföringssed och att information av särskild betydelse ska utlämnas. Den tredje riktar sig åt otjänliga produkter, och med det menas vildeledande, jämförande och obeställd reklam.

Marknadsföringslagen gör så att handeln på internet blir säkrare. Om det inte fanns några garantier eller lagar kring handel på internet skulle det vara omöjligt att kunna lite på något företag. Företagen skulle kunna framställa en produkt på ett helt otroväridigt sätt och sen lura kunden att köpa det till ett orimligt pris, dessutom helt utan bytesrätt eller något annat skydd att falla tillbaka på. Det är tur att detta finns tillämpat då det skapar en tryggare mediamiljö för oss. Denna lagen är viktigt då det gäller alla medier. Det skulle inte gå om oseriösa företag spreds överallt i samhällets medier och många människor skulle bli grundlurade. Då skulle man till slut inte kunna lita på någon slags handel över huvudtaget. Medierna har en mycket viktig roll då det gäller marknadsföring för företag, det är viktigt att företagen tar marknadsföringen på ett mycket stort allvar eftersom det annars kan skapas ett dåligt rykte. Som det ser ut idag, blir en dålig reklam ofta mycket omdisskuterad i samhället, vilket är bra och tyder på att den mesta marknadsföringen är trovärdig och tillförlitlig.

Samhället, företagen och medier är idag helt beroende av marknadsföring på flera sätt. Det är viktigt att denna lagen finns till för att inte vrida våran värld åt ett felaktigt och falskt håll. Företagen måste använda sig av marknadsföring för att överleva. Marknadsföring är ett mycket effektivt sätt för företag att upplysa personer om sina produkter och på så vis få tag på kunder. Med hjälp av marknadsföring får företag in stora pengar varje år, tack vare köpare. Även reklamföretag tjänar pengar på denna verksamhet genom att företag betalar pengar till dem för att framställa en bra reklam åt företaget. Medier är även de beroende av marknadsföring eftersom att de får in intäkter av annonserna. Media tar betalt för annonser för att kunna ge utdelning till sina ägare.

Idag är reklambranschen oerhört stor i hela världen och den utvecklas hela tiden i takt med samhället. Marknadsföring i form av produktplacering bli allt vanligare, vilket ska vara en mycket lyckad form av reklam för ett företag men även för filmproduktionen. Forskning visar på att produktplaceringar i filmer påverkar tittarna på det sätt att chansen till att man vill köpa de produkterna som syns i filmen blir större. Detta tjänar såklart även filmföretaget på eftersom att företaget som vill marknadsföra sig i filmen är beredd att betala en stor summa pengar för detta. De två företagen gör genom produktplacering en tjänst för varandra skulle man kunna säga. Det är med större sannorlikhet att man går på den här sorts reklam än dirketreklam, vilket jag helt kan hålla med om och känner igen från min vardag. Direktreklam i form av reklamtidningar som landar i brevlådan, mail man får i inkorgen på datorn, sms som skickas mitt på dagen eller ett erbjudande via mobilen med tillhörande reklambild lockas man faktikt inte så ofta utav, många tycker rent ut av att det är irriterande. Detta beroende på att budskapet är så uppenbart och idag ungår det oss i mängden. 

Ett liknande marknadsföringssätt som produktplacering är PR-verksamhet. PR innebär att en firma tipsar en journalist att skriva gott om ett företag i en artikel. Artikeln blir alltså skriven i syfte att vinkla texten på det sättet att läsaren ska bli sugen på en viss produkt eller tjänst. Detta är också ett exempel på döljd reklam, som jag tror kommer bli allt vanligare i framtiden.

Jag tror att för att en reklam ska gå hem hos invånare i ett land ska den antingen vara rolig, underhållande, snygg eller väldigt välgjord. Såklart är detta beroende på vilken målgrupp reklamen riktar sig mot. Men för att jag ska bli intresserad utav en reklam ska den helt klart vara snyggt estitiskt tilltalande, om något ser bra ut får man automatiskt upp ögon för det och vill veta mer om vad det handlar om. Jag tror mycket på att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom att sälja en känsla. En bild av att en känsla adderas till den produkten men köper tror jag är väldigt effektivt och smart av företag, vilket inte heller alls är fel med tanke på marknadsföringslagen.

Eftersom att nya knep och trix hela tiden utvecklas då det gäller marknadsföring är nog detta en lag i ständig omformning. Lagen måste anpassa sig om det kommer nya marknadsföringsknep och bestämma hur de kan upplevas av kunder. Allt eftersom PR och produktplacering blir allt vanligare kanske man även måste ta ställning om i vilken utsträckning det är okej med denna dölja reklamen.

I Sverige finns cirka 170 dagstidningar. Med namnet dagstidning at olika kan man tro att det är en tidning som kommer ut till följning varje dag, men de räcker med ett nummer i veckan för att en tidning ska få kalla sig dagstidning. När det gäller dagstidningar skiljer man mellan kvällstidningar, morgontidningar, fådagarstidningar och gratistidningar. 

Kvällstidningar och morgontidningar
Både kvällstidningar och morgontidningar är tidningar som kommer ut sjudagar i veckan. En morgontidning är en typ av dagstidning som i allmänhet tycks kring midnatt, och når de presumerande under natten och morgonen. Exempel på morgontidningar är: Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska dagbladet och Sundsvalls Tidning.
Kvällstidningar är ofta kreativa i att skapa sammansatta ord på sina löpsedlar, så kallade kvällstidningsord, kvällstidningsorden är ofta med i löpsedlar med syftet att väcka uppmärksamhet. Exempel på kvällstidningar är: Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten.

Fådagastidningar
Fådagarstidningarna kommer ut med en till sex olika nummer i veckan. Flera av dessa tidningar ges ut på söndagarna i samarbete med någon av de större tidningarna. Flertalet av fådagarstidningarna är för sin utgivning beroende av statligt driftsstöd, så kalla presstöd.

Gratistidningar
Gratistidning är en publikation som är gratis, alltså inte kostar några pengar för de som vill läsa. Läsaren betalar alltså inget lösnummer- eller prenumerantpris för tidningen, utan denna finansieras av reklam i form av annonser. Gratistidningarna kan vara i form av såväl dagstidningar som tidskrifter. Metro ä Sveriges mest lästa gratistidning med mer än en miljon läsare dagligen. Det är vanligt att gratistidningarna distribueras i stora städers kollektivtrafik som i tunnelbanor, pendeltåg, bussar och spårvagnar. Man uppskattar att de finns cirka 250 gratistidningar runt om i vårt land. 

Tidskrifter, även kallade populärpress omfattar de vanligaste vecko- och månadskrifterna. Tidskrifter är  alltså de samlingar av olika tidningar som kommer till försäljning mer sällan än en gång per dag. Det kan till exempel röra sig om en gång i veckan eller en gång i månaden. Populärpressens uppgift är i första hand att underhålla och informera. Jämfört med dagspressen har de tidingar inom populärpressens inrikting en längre livslängd. Dessa tidningar läser man oftast flera gånger och har med sig på utflykter eller resor innsn de läggs på hyllan eller slängs i papperskorgen.

Konsumentinriktade tidskrifter kan delas in i dessa grupper:

• Tidskrifter gör repotage och underhållning
• Specialtidskrifter
• Seritidskrifter

· Hur ser ägandeförhållandena ut inom det område du har valt, både nationellt och 
internationellt? 
De svenska dagstidningarna ägs till stor del av några få svenska familjer och släkter. Företaget Bonnier AB är et familjeföretag som äger Dagens Industri, Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Kvällsposten och GT. Den sammanlagda upplagan för dess fem tidningar är nästan en miljon exemplar. Bonnier tillsammans med familjen Hjörne svarar för drygt en tredjedel av dagspressupplagan. Familjen Hjörne äger Göteborgs Posten och är delägare i många andra dagstidningar främst i Västsverige. 

Alla de svenska dagstidningarna är indelade i olika mediekoncerner. I Sverige finns nio stycken koncerner av detta slag och störst är Bonnierkoncernen som grundades av Albert Bonnies Förlag år 1837. Bonnierkoncernen omfattar ungefär 175 företag. Schibsted ASA är den näst största mediekoncernen på den svenska marknaden. Dagens Nyheter, Expressen och Bonnier tidskrifter är medieföretag i Bonnierkoncernen.  Schibsted är ett norskt företag som grundades av Christian Schibsted år 1839. Aftonbladet och Svenska dagbladet är exempel på medieföretag som ingår i  den koncernen. Stampen AB är en till mediekoncern i Sverige, som ägs av familjen Hjörne. De tio största tidningsgrupperna i Sverige svarar för ungefär 70 % av den totala dagspressupplagan. Ägarkoncentrationen i Sverige är alltså inte så omfattande. 

Internationellt sätt är Norden en liten mediamarknad med en mycket hög mediekonsumtion. De nordiska länderna läser mycket och tidningar har länge haft en stark ställning i våra samhällen. I Finland finns det drygt 500 dagstidningar per 1000 invånare, i Norge cirka 570 st/ 1000 invånare och i Danmark ungefär 280/1000 invånare. Antalet dagstidningsföretag minskar i alla nordiska länder och ägande blir istället mer och mer koncentrerat.

I Europa var Tyskland och Frankrike först med dagstidningar vid mitten av 1600-talet. Tidningen The Times som grundades i Storbritannien i London vid den här tiden och ges ut än idag. I Frankrike läser man inte lika mycket tidningar som vi i Norden gör, där är dagspressen i förhållande till befolkningen endast en tredjedel så stor som den svenska. En orsak till detta är Frankrikes dåliga tidningsdistribution. De internationellt mest populära tidningarna från Frankrike är Le Monde och Libération. 

Det finns ett flertal internationella så kallade kvalitetstidningar. Kvalitetstidningar är tidningar som inte behandlar lokala nyheter eller lokalt begränsande sensationer, utan riktar sig mot en vid publik, över flera länders gränser. Publiken den främst vänder sig mot är intresserade, välutbildade och inflytelserika personer. Man ägnar stort utrymme till ekonomi, politik samt sociala och kulturella frågor. Exempel på sådana kvalitetstidningar är: The Independent, The Guardian och New York Times. I Sverige abonnerar flera stora tidningar på bakgrundsmaterial från de olika stora kvalitetstidningarna.

På andra sidan Atlanten hittar vi USA och där finns det omkring 1600 dagstidningar som kommer ut sju dagar i veckan. I USA har kvällstidningar och morgontidningar större popularitet jämfört med i Europa. 63 miljoner tidningar säljs i USA varje dag och många läser morgontidningen varje dag.

· Hur har medierna utvecklats över tid inom det område du har valt? Vilka 
utvecklingstendenser ser du? Hur tror du att utvecklingen kommer att se ut framöver?

Vid mitten av 1950-talet började veckopressens upplagor sälja allt sämre och sämre. Televisionen började vid den här tiden bli vanligare i de svenska hemmen och kvinnor som tidigare varit trogna läsare börjare ta ge sig ut i arbetslivet. Dessa två faktorer gjorde att tidningar över lag sålde allt sämre och sedan dess.

Tidningarnas pappersupplagor minskar för varje år. För några år sedan före ordet ”tidning” enbart tanken på en bunt papper, full med omsorgsfull skrivna texter och genomtänka bilder, till för att informera, underhålla eller inspirera. Idag är denna tanke inte lika självklar, nu för tiden finns det många tidningar som enbart publiceras på internet. Många inom den yngre generationen föredrar att läsa en tidning genom mobilen eller surfplattan framför den papperstryckta. Den pappers trycka tidningen har nog en tuff framtid att se framåt till. Förr hade tidningen en mer betydande nyhetsförmedlande roll, som inte riktigt är den samma idag heller. Idag finns så många andra medier som hela tiden fylls med de senaste nyheterna. Tidningen är på det här sättet det mest omorderna sättet att förmedla information på. Dagstidningarna publicerar en uppdatering om dagen, tidigt på morgonen. Sen får man vänta till nästa uppdatering, dagen efter. På internet går allt detta mycket snabbare, och det är möjligt att korrigera, utöka och kommentera artiklar dygnet runt. Idag, skulle jag säga att det främst är äldre personer som läser tidningen. För en nyutflyttad 18 åring idag är det nog inte ens aktuellt att påbörja en prenumeration av en dagstidning, samma information finns ju att tillgå, gratis, hela tiden på internet. 

Källkritik handlar om att kunna avgöra vad som är sant och vad som är falskt på internet. Det handlar också om att kunna ta reda på vad som är rimligt och relevant och om innehållet är belyst på ett objektivt sätt. Källkritik är en kritisk gransking av en källa och den bedömning på dess trovärdighet.

Några källkritiska punkter att utgå från när man surftar på internet:

- Vem har gjort sidan? Mydighet, företag eller privatperson?
- I vilket syfte har webbsidan skapats? Informera, propagera, sälja eller underhålla?
- Är informationen aktuell? När skrevs denna text? Finns det datum?
- Har någon kontrollerat texten? Kan alla kontrollera uppgifterna? Titta om författaren i sin tur har angett källor.
- Hur ser webbsidan ut? Seriös? Kontaktinformation? Vidarelänkar?
- Går det att hitta andra liknande trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?

Dessa frågor är bra att ställa till sig själv när man är ute på internet på jakt efter material och nya kunskaper.

Mycket av det som finns på nätet är bara skräp. Onödigt innehåll som skapats i någon form av underhållningssyfte. Många webbsidor innehåller tydliga faktafel, bloggar kan vara fyllda med missuppfattningar och falska påståenden. På internet finns det många sidor som är skapade för skvaller och annat skitsnack. Internet är inget bra som ett allmänt nyhetsmedium, för sökerhetens skull bör man hålla sig till de etablerade medierna eller de webbplatser vars uppgifter man kontrollerar och kan lita påIbland är det svårt att skilja på det som är felaktigt och det som är sant. Källkritik är ett verktyg för att hitta guldkornen på internet.

Hur kommer det sig att viss information på nätet inte stämmer?
På internet vistas extremt många människor, från olika land, men olika bakgrund och med olika åsikter om saker och ting. Alla som har tillgång till internet har rättigheten att ta upp det som de känner för och i princip publicera det som de har  lust med. Det finns många sidor där det bara  krävs ett användarkonto för att kunna redigera texter och lägga till så som ta bort information. Webbsidor kan skapas i enbart syftet att luras. Friheten på internet skapar möjligheter för fantasi och det finns webbplatser där allt är fullkomligt påhittat, ljug rakt igenom. Felaktig information på nätet kan också bero på missuppfattningar och att otillräcklig kunskap som leder till påhitt. Felaktig information kan också publiceras av någon i syfte att göra någon annan illa. Eftersom internet är ett snabbt sätt att nå ut till många människor, kan det finnas de som ger ut uppgiter om någon som inte stämmer.

.