KOMMUNIKATION OCH INFORMATION
Kommunikation innebär att en sändare förmedlar ett budskap till en mottagare, och detta sker hela tiden i våra liv. Ofta har mottagaren behov av att framföra sina synpunkter på det sändaren har sagt, när mottagaren svarar kalla det för återkoppling eller feedback. Att kommunicera innebär att förmedla ett budskap på något sätt och det gör vi inte bara genom tal, vi människor kommunicerar med hjälp av många olika kanaler. Vi kommunicerar mycket nu för tiden via text, till exempel varje gång vi skriver ett sms, en statusuppdatering på facebook, ett mail eller en tweet på twitter ger vi information till en mottagare vilket betyder att vi kommunicerar. Men även att procudera musik eller en film är att kommunicera eftersom även det innebär att sända ut et budskap. Samhället sänder ständgt ut budskap till oss, det är delvis upp till oss vad vi väljer att ta in. I varje tiding, tvprogram, reklamsnutt, film, bok eller spel finns det mer eller mindre tydliga meddelanden som är riktade mot oss.
Vi människor är väldigt sociala varelser och kommunicerar hela tiden. Jag kan inte direkt komma på en situation då ingen vill ge oss någon typ av informarion, vi inte för en inre konversation i huvudet eller inte tar in intyck från omvärlden. Möjligtvis när vi sover. Vissa människor som ägnar sig åt meditation strävar ju faktiskt åt att kunna uppleva en total bortkoppling ifrån verkligheten och dess överflöd av intryck. De männsikor som ägnar sig åt djup meditiation och lyckas nå den känslan, har förmodligen upplevt tillståndet då inte någon form av kommuication existerar.
STERIOTYPER
Vi människor placerar gärna in varandra i fack. Vi bedömer människor vid första mötet, vilket betyder att förstaintrycket har stor betydelse för oss. Redan efter första mötet placerar vi in persontypen i en kategori av människor. Dessa kategorier har byggts upp med hjälp av dels våra egna erfarenheter från livet, men även medias spegling av olika typer av människor. Vi skapar stereotyper. Stereotyper är en förenklad och ofta överdriven föreställning av en människa eller en grupp människor. Att förenkla något på detta sättet kallas för att generalisera vilket ofta ger en felaktig bild av hur det i själva verket är.
Jag tror att vi människor beter oss på detta sätt för att vi i generellt sätt inte tycker om överraskningar. Att sortera in människor i fack handlar om kontroll och trygghet. Jag tror även att detta kan ha haft en evolutionär betydelse, det då att snabbt kunna identifiera om någon eller något var antingen ett hot eller en tillgång. Det gällde för oss att förstå om det var någon eller något man kunde lita på eller inte och lite av det hänger förmodligen kvar än idag.
Alla vi människor är unika och alla skiljer sig åt egentligen. Men ändå finns det vissa människor som är likare varandra än andra. Eftersom vi stöter på så många människor i våra liv, skulle det bli väldigt avancerat om alla, var för sig, skulle få ett eget fack med tillhörande information. Men så fungerar det ju inte riktigt. Många människor träffar vi en så kort stund att vi inte kan avgöra vad som är typiskt för den människan och kan omöjligt få uppfattning om hur den beter sig i olika situationer. Det är här de olika facken för stereotyper kommer in i bilden. En generaliserad bild utav en människa kan skapa frustration och snopenhet om den inte är som man hade tänkt sig. Man kan alltså få ett mycket gott förstaintryck utav en person och kategorisera den som ansvarsfull, ordentlig och trevlig, men sen kan det visa sig inte alls vara sanningen vilket såklart leder till en besvikelse. Det kan ju också vara åt det motsatta hållet, vilket även det är en negativ följd av kategorisering. Att döma en människa för fort på ett dåligt sätt kan ju även leda till att man går miste om en fantastik person som om man låter den få en andra chans blivit en nära vän.
Det är därför, på grund av det jag diskuterat i ovanstående stycke, mycket viktigt att vara öppen för alla olika slags människor. De människor vi mött tidigare och kategoriserat in i ett speciellt fack, kanske vid andra mötet ger en annan uppfattning till oss och där med inser vi vår felkatigorisering.
OFFENTLIGHETSPRINCIPEN- rätten till insyn
Handlingsoffentligheten hör till offentlighetsprincipen och det betyder att jag och alla andra har rätt att begära ut och läsa de myndighetshandlingar som intresserar oss. Vad det än gäller har man rätt att titta närmare på papper, läsa och undersöka de, utan att det ska vara några konstigheter.
Jag tycker att det är någonting bra att alla personer har tillgång till offentlig information från myndigheter. Genom hög offentlighet bland myndigheternas handlingar är risken mindre att något sköts på ett felaktigt sätt eller att någon fuskar i sitt arbete. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk eftersom att någon förmodligen reagerar innan det går över styr. Genom att personer får möjlighet att granska de offentliga arbetet så ger det också en större möjlighet att påverka. Offentlighetsprincipen är alltså en förutsättning för en fungerande demokrati.
Alla intresserade, då inkulusive alla olika former av medier ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om. Offentlighetsprincipen bidrar alltså till ett bredare nyhetsutbud. Medier kan inte styras eller påverkas utav myndigeter, riksdagen eller kommuner och de kan inte heller bestämma vad medier ska publicera eller inte. Jag tror denna frihet och oberoende verksamhet är bra.
DE STÖRSTA KRIGEN OSYNLIGA I MEDIER
Att en konflikt blir mest intressant för en målgrupp beror på tidigare förhållanden mellan länderna, som kan ha att göra med till exempel handel, export och import. Om stora länder har god kontakt och bra förhandlingar med ett land, blir de väl extra nervösa om det är oroligt i landet de sammarbetar med och gör där med en stor grej utav det i media. Detta går hand i hand med den ekonomiska aspekten jag hade tänkt att ta upp här näst. Krig i ett land betyder oftast försämrad ekonomi, försämrad levnadstandard och dålig handel.
I artekeln tror Hawkins att media prioriterar bort krigsrapportering från de ställen där en tydlig god sida inte finns. Det blir på så sätt alltså svår att skriva om sådana ställen eftersom det blir väldigt diffust och det är svårt för läsaren och veta åt vilket håll de ska lägga sina sympatier. Journalisterna väljer då ett annat krigsdrabbat område där det är lättare att peka ut vilka som orsakar kaoset, vilket gör det stället mer intressant.
TV-AVGIFT
Svt nyheter publicerade för ett tag sedan en artikel om att man ska betala tv-avgift för datorer. I och med att fler och fler människor använder annan teknik utöver tvn för att titta på program diskuterass det nu om tv-avgiften ska omfatta uppkopplade apparater som datorer, mobiltelefoner och läsplattor.
Jag förstår grunden till tv-avgift för datorer. Programmen som visas på tvn kan man när som helst klicka fram på datorn och se precis samma material som visas på tvn, fast på en annan skärm. Jag kan tycka det är mycket logiskt och egentligen inte konstigt alls.
Nu för tiden har ju faktiskt alla tillgång till tv eller radio hemma, om inte båda. Vem lever utan någon slags information från omvärlden här i Svergie, inte många. I och med mediakonvergensen så blir tv-tittandet nödvändigtvis inte bundet till soffan och tvapparaten, vilket betyder att någon kanske väljer att kasta ut tvn från sitt hem. Men de är fortfarande lika trogna tv-tittare, och självklart ska då de bidra till produktionen av public service programmen.
Men om vi tänker oss en person som varken har en tv, dator eller radio, antingen på grund av ett aktivt livsstilsval, eller utav ekonomisk kris. Från det perspektivet känns det helt plötsligt fel med avgiftsplikt för en tjänst man inte använder eller inte har behov av att använda.
Fast jag tycker ändå det är bra med en allmän tv-licens i samhället. Det är ju jättesmidigt för till exempel alla smarta nyutflyttade ungdomar att inte skaffa sig någon tv, enbart en dator och där med smita undan avgiften.
För bara några dagar sedan publicerade DN en artikel om "Den nya tv-avgiften" som förslagsvis ska träda i kraft 2014. Den handlar om att den gamla radio- och tv-licensen kommer bytas till en ny form av tv-avgift. Den nya tv-avgiften innebär att alla över 18 år ska betala tv-skatt efter inkomst.
I och med att dagens människor använder sig av så pass många olika mediaformer för att se på tv på, och därför ändå är skyldiga att betala avgift så tycker jag det är mycke relevant att tv-avgiften ingår i skatten. Det har visat sig att omkring 12 procent av de hushåll som enligt lag ska betala radio- och tv-avgift gör det inte, enligt artikeln. Om den nya skatteavgiften går igenom betyder att alla människor i Sverige kommer vara med och betala public service, och ingen kommer undan. I och med att media idag är en sådan självklarhet i samhället och att tvn är en stor del i mångas vardag tycker jag det inte är märkligt alls att man ska betala skatt för detta. Media är ett allmänt fenomen, likaså tv och skatt, det är därför rimligt att slå samman dessa tre komponenter.
Denna nya modellen skulle vara mer rättvis eftersin avgiftsskolket skulle försvinna. Den kulle även innebära att de med låga eller inga förvärvsinkomster skulle betala en lägre avgift, alternativt ingen avgift alls, vilket innebär att den personen med så dålig ekonomi att tv-licencen var obetalbar skulle kunna ha råd med att ha en tv i hemmet, vilket är fint. De personer med hög inkomst, har med största möjliga sannorlikhet flera teknikapparater hemma som då ger skäl för en större betalning.
PUBLIC SERVICE- i allmänhetens tjänst
Public service är en radio- eller tv-verksamhetet som syftar till att ge allmänheten berikande program genom att verksamheten som sänder har ett avtal med staten om bolagets innehåll. Public service kan finansieras på olika sätt men vanligast genom en betalad tv-licens. Public service innebär kontroll, ofta av en myndighet. Myndigheten kan då reglera programutbudet hos programkanalerna, de kan då bestämma att ett visst antal timmar ska sändas av en särskild genre (som till exempel Nyheter) Det kan även gälla för de programföretag som har sin verksamhet baserad på en kommersiell grund.
Såhär står det om public service i sändningstillståndet, paragraf åtta: Att programmen ska "präglas av folkbildningsambitioner", att det ska finnas en mångfald av åsikter, olika intressen ska "tillgodoses" när det gäller religion, kultur och vetenskap samt att programmen ska ha hög kvalitet.
Eftersom public service kanalerna har avtal med staten kan staten påverka och kontrollera innehållet till en varierad och allmän nivå. Det säkerstället en oberoende finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Och det är viktigt för demokratin. De kan se till att åsikter från olika håll tas upp och att nyheterna blir belysta på ett neutralt sätt.
Jag tycker helt klart att det är nödvändigt med public service kanaler, det är viktigt att nyheter kontrolleras och sänds i ett seriöst format. Public service har även ett folkbildningsuppdrag, som de har haft sedan allra första början. De ska bland annat spegla förhållanden i olika delar av landet och på så sätt visa hur det ser ut i Sverige. De ska tillgodose alla människor, inklusive minoriteter. Public service sändning ska även få in sändningstid för mindre målgrupper, vilket möjliggör lokala nyhetssändningar till exempel. Om public service inte fanns, skulle det förmodligen inte läggas ner sändningar berörande nyheter i mindre orter, vilket vore synd tycker jag.
Public service har också en utbildande uppgift, de ska sända program med ett utbildande syfte på ett sakligt och objektivt sätt. Det händer ganska så ofta att lärare i skolan visar upp material från public service kanaler faktiskt. Ofta program produceradeav UR och många gånger är dem riktigt bra och lärorika! Om inte public service fanns skulle vi gå miste om dessa program.
Fast å andra sidan, då public service grundades, hade allmänheten inte samma utbildning. Man kan fråga sig om det då är lika nödvändigt att forsätta prioritera dessa sändningar. Idag är folk så uppkopplade till hela tiden och har där med ständig tillgänglighet till all information i hela världen, i princip. Public service gjort för en annan tid, och nu har vi en annan. Den störta delen som lyssnar och tittar på public service kanske ändå är äldre människor. Jag menar att våra studieresultat hänger nog inte på public service, men det är ändå bra att det sänds vettiga program, det skulle nog annars provocera många.
Jag tycker att det är bra att det finns både kanaler som public service och andra kommersiella. Själv väljer jag de reklamsponsrade kanalerna framför public service av den orsaken att jag tycker de programmen är roligare. De kommersiella kanalerna är beroende av tittarsiffror och sänder mer program av genren underhållning. Jag tycker ändå att det är bra att man kan själva välja vad man vill lyssna eller se på. Det händer, väldigt ofta, att jag byter kanal med en viss irritation på grund av att det jag tittar, eller lyssnar på avbryts av dålig reklam. Om public service inte fanns, skulle det inte finnas en möjlighet att byta kanal till en utan reklam. Jag tror man kulle bli tokig på den situationen. Vi som i dagens samhälle blir överösta utav reklam från alla möjliga håll, kan det vara att slippa detta. Jag tror även många kanske undviker att se på en film på en kommersiell kanal, just på grund utav reklampauserna. Ibland sänder faktiskt de SVT1 och 2, filmer och helt klart väljer jag de kanalerna före de kommersiella i det fallet.
MEDIER SOM FÖRETAG
Disney är ett lysande exempel på den här typen av samansmältning. I samband med lanseringen av en ny Disneyfilm använder de flera kanaler för att marknadsföra sig. De använder sig av till exempel tv, musik och spel för att folk ska få upp ögon och öron för den nya filmen. Men även kläder trycks med filmkaraktärer och leksaker tillverkas till försäljning. Allt för att sälja, så mycket som bara möjligt. Och det är verkligen ett smart försäljningsdrag, klart att barnen vill ha allting som har med de häftiga eller roliga karaktärerna i filmen att göra.
EN STÄNDIG UTVECKLING
Mediekonvergens skulle väl jag tro har uppkommit på grund av människans strävan efter bekvämlighet. Och jag tycker att det är en bra utveckling framåt. Om en pryl kan tillfredställa oss med all slags media är det bra för både miljö och ekonomi.
Även fast telefonen fanns användes även penna och papper flitigt för att kontakta nära och kära. Brev räknas väl inte som någon form av media, men det är i alla fall ett sätt att kommunicera på.
En annan sak som mormor tog upp var telegram som det tydligen skickades en hel del förr. Hon förklarade det som en typ av fax, att man kunde skriva ett meddelande på en apparat som skickades och sedan skrevs ut hos den man skickade till.
Mormor berättade även att de lyssnade på radio. Mycket information förmedlades genom radion och tillsammans med dagstidningar var det de mest effektiva sättet att få reda på nyheter. Hon berättade att först fanns det enbart en kanal, P1 som man kunde ställa in. När hon blev lite äldre kom sedan en till kanal som hette Radio Luxemburg, den var till mer för underhållning och spelade utländsk musik.
Min mormor bodde som tonåring i en mycket liten stad och hon berättade att hon läste tidningen varje morgon, men skulle man läsa en bok fick man låna det på skoltid i skolans bibliotek.
När jag frågade om det var någon speciell händelse hon mindes från sin uppväxt som media rapporterade om, kom svaret snabbt. Andra världskriget. Min mormor var visserligen bara 10 år då andra världskriget bröt ut, men hon förklarade att hon minns den nyheten så väl och att var var extremt otäckt. Hon var 16 år då kriget var slut och att få den informationen genom radion var självklart också något som satt sig i minnet. Efter krigstiden kom bananen till Sverige, vilket mormor berättade var en stor nyheter som många medier tog upp som en speciell händelse
MEDIER OCH STRESS
Jag har nu läst flera artiklar om vårt uppkopplade allt mer teknikinriktade samhälle. Alla hade stress som ett återkommande begrepp. Jag kan mycket väl tänka mig att alla medier runt omkring oss och dess höga tempo tröttar ut och gör oss förvirrade. Att ta upp mobilen framför ansiktet så fort vi får en stund över kan inte vara hälsosamt. Mycket av de sociala medierna handlar om att dela med sig och framför allt visa upp sitt liv. Jag tror mycket av stressen i samband med sociala medierna handlar om jämförelser och press. I och med att man hela tiden kan uppdateras med vad som händer i andra människors liv, blir det lätt att man jämför det med sitt eget och kanske då blir missnöjd. Man blir avundsjuk på någon annan och känner sig själv inte tillräcklig eller duglig.
En annan mörk sida av de sociala medierna, som jag tänker på titt som tätt är våra ständiga vilja av att visa om vad vi gör. Vilket också är konstigt. Att vi är i behov av att fota, förmedla och publicera våra upplevelser istället för att kanske njuta av dem där och då. Detta var ett tydligt meddelande i Youtube klippet "I forgot my phone" som jag snappade upp direkt. Vi glömmer kanske ibland bort att fånga ögonblicket för att vi är så upptagna med att dokumentera det.
Nästan alla artiklarna påpekade att media förde med sig något slags hälsoproblem och mycket man läser som handlar om media har en negativ underton. Vissa texter är grundade på stora undersökningar som visar att många mår dåligt utav den mediala stressen och pressen, och visst är det så. Men jag tycker ändå inte man ska se det som ett folkhälsoproblem i Sverige. En del människor gillar att hålla på med flera saker samtidigt, älskar att hålla koll på läget och mår bra av att kommunicera med andra hela tiden. Andra kanske blir stressade av att sitta vid datorn med tv:n på i bakgrunden. Det är helt enkelt viktigt att man hittar sin egen balans och anpassar sin uppkoppling och användning av medier för vad man själv mår bra av. Ur artikeln "Ständig uppkoppling leder till sömnbrist" från SVTs hemsida hämtade jag detta citat som jag tyckte var väldigt bra angående detta: "Vi måste lära ungdomarna och alla andra att bli herre över mobilerna, inte slavar under dem. Vi måste lära dem att respektera tiden", säger Gaby Badre.
MEDIER DYGNET RUNT
Jag bär hela tiden med mig min mobil, den finns alltid med i handen, fickan eller väskan. Jag ställer mig frågan varför och tänker ut svaret för att jag vill vara lätt att nå och det ska lätt för andra att nå mig. Men att ringa och smsa är ju inte enbart de funktionerna jag användet mig utav, långt ifrån. Jag använder mobilen till sms, internet, instagram, twitter, mail och musik väldigt mycket, men även till bättre syften som att söka information inom skolans ämnen, översättare, ta kort, hantera och redigera bilder. Jag väcks av mobilalarmet på morgonen och i skenet av skärmens ljus på kvällen sätter jag i laddaren och säger godnatt. Den finns med mig överallt, dygnet runt som sagt.
Mobilen är bra i det syftet med snabb information och kommunikation. Men när det går öven gränser, när människor tappar intresse för den verkliga världen runt omkring dem för att allt fokus riktas mot telefonen, det är då det börjar bli skadligt tror jag. Det blir skrämmande när folk glömmer bort de riktiga relationerna och istället ger mer uppmärksamhet till de i cybervärlden. Något som också skrämmer mig lite är den dåliga vetskapen om vad strålningen från all dagens teknik kommer göra med oss i framtiden. I och med att alla bär runt på en strålandes pryl hela dagarna tror jag att det kommer påverka oss på något sätt, och jag vågar knappt tänkta vidare på den tanken. På natten har jag som vana att sätta på flygplansläge, då stänger man ner teckningen och internetmottagningen, för att minska min utsatthet av strålning, på någon tid av dygnet i alla fall.
Vi i klassen fick våran första läxa förra onsdagen. Läxan var att skriva en mediadagbok. Så varje dag under en veckas tid knåpade jag ner en siffra för den tiden jag använt någon form av media. Det var flera saker som chokade mig under denna dagboks period. För det första, hur många olika medier vi över huvud taget kommer i kontakt med, hela tiden. Att tidningar och böcker var en slags media hade jag inte koll på. Och för det andra, ja hur otroligt mycket tid jag lägger ner av mitt liv till media och hur jag aktivt anstänger mig för att ta del utav det.
När vi skulle redovisa våra siffror och sammanställa det i ett diagram, jämrade vi oss över att siffrorna var oexakta. Vi kom på för sent att man kan titta in i inställningar och se exakta tiden man användt din mobil. I diamgrammet har jag alltså uppskattat min ungefärliga användning av mobilen på lite mer än 1 timmar om dagen. Så otroligt fel jag hade. Den egentliga siffran ligger på cirka 5 timmar om dagen, och det trodde jag inte! Mycket av tiden man använder går till att vänta, vänta på att sidor ska laddas, på att internet är dåligt och på att få svar på sms. Den tiden är så onödig och jag önskar man kunde strunta i mobilen då, lägga undan den och låta den va. Men man väntar och har tålamod för att titta på bilden i en sekund man väntat på i en minut, sedan skrollar man vidare.
Mycket av det gröna områdena i diagrammet tycker jag om att lägga tid på och vill absolut inte vara utan det. Vid datorn blir mycket skolarbete gjort, jag älskar att lyssna på musik när jag tränar, jag tycker om att slappna av till en bra podcast och timmen framför tvn med familjen på kvällen kan vara det bästa på hela dagen. Det vill jag inte vara utan. Det är mest de sociala mediern just min mobiltelefon som oroar mig, av de fem timmarna är mycket onödigt och tid. Jag blir nästan irriterad när jag tänker på att jag kan göra något så mycket vettigare än att sitta vid min telefon på min fritid i den utsträckningen.
MEDIERNA OCH SAMHÄLLET
Vilken roll har medierna i vårt samhälle?
Medierna har en mycket stor roll i dagens samhälle, det används för att meddela nyheter och sprida information. Medierna spelar också stor roll när det gäller reklam och marknadsföring av företag och andra verksamheter. Politiker har länge används sig av massmedier för att lyfta fram sina åsikter och värderingar, just för att media är ett så effektivt medel att använda för att nå ut till människor.
De olika formerna av medier är extremt viktiga för vår regerings olika partier. Det är ett enkelt sätt att få kontakt med människor ute i städerna, utan att vara där. De tal politikerna håller, sänds i tv och radio. Citat skrivs ner i tidningar och allting dikuteras ständigt i media, fritt för alla att delta och kommentera. Genom att politiker är aktiva på internetforum, kan till och med högt uppsatta personer ifrån riksdagen konversera med människorna som ska välja ute i städerna.
Mediernas viktigaste uppgift är att sprida information enligt mig. Genom medierna får vi kontakt med andra platser utav landet och världen än den vi själva befinner oss i. Medierna är en väldigt betydande del av det moderniserade samhället och gör det lätt för oss att kommunisera med varandra.
I Sverige har vi två speciella regler som gäller olika typer av media, dessa är yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsgrundlagen. Yttrandefrihetslagen innebär bland annat att alla svenskar har rätt att uttrycka sina åsikter, tankar och känslor fritt i radio, tv och film. Tryckfrihetsgrundlagen innebär ungefär samma sak fast i tryck, alltså gällande tidningar och böcker till exempel. De två nämnda regler tycker jag är mycket viktiga och är väldigt bra att Sverige har. Tryck- och yttrandefrihetsgrundlagen är viktiga för demokratin i vårt land. Människor ska kunna tycka och uttrycka vad de vill utan att någon sätter stopp för det. Om någon satte stopp för en viss slags åsikt eller censurerade specifika ämnen skulle det kunna leda människor till förvrängda verklighetsbilder. Man ska komma ihåg att en människas åsikter aldrig är fel utan det är i sin tur handlingen och konsekvenserna av dessa som kan vara farliga.
De olika medierna är en storts kompass som hjälper oss att navigera i tillvaron, medierna styr och påverkar oss kanske mer än vad vi tror och vill. Vi tar varje dag med oss erfarenheter från medier och det blir tillslut till vår egen erfarenhet när vår egen, personliga och egenupplevda erfarenhet, inte räcker till. Vi bär helt enkelt med oss bilder och föreställningar som vi hämtat från tidningar, internet, radio och TV. I en diktatur kan diktatorn styra vad som ska publiceras och inte inför folket i landet, bara genom att kontrollera medier har alltså den personen kontroll över folkets känslor, åsikter och tankar.
Någonting som är populärt i media är olika debattsajter. Newsmill är en sajt som ägs av Tv4 och är en plats att diskutera om dagsartiklar, nyheter eller bara andra ämnen som man har kunskaper eller erfarenheter av. Flashback är även det en debattsajt som flitigt används av många. Där är det högt i tak och alla ämnen är välkomna att tas upp. Ofta om man söker på internet efter något kommer flashbacktrådar upp som länkar. Jag brukar klicka bort det om jag söker efter bra fakta. Eftersom det kan vara vem som helst som skriver på den sidan, finns det ingen säker källa för att det som står är sant. Jag tycker man ska vara väldigt kritisk mot sådana platser och man vet aldrig vem som sitter framför datorn och ger ut den anonyma textraden. Det är lätt att skriva elaka kränkande kommentarer och det är nog jobbigt för de som råkar ut för detta. Dock är det ett bra ställe att snabbt få reda på någonting man undrar över, eftersom det alltid finns flera tusen människor online.
VÄLKOMMEN TILL MIN BLOGG
Jag heter Vilma och går sista året i gymnasiet. Jag går samhällsprogrammet med inriktning media på Platenskolan i Motala. En av de nya kurserna för iår har namnet Medier Samhälle Kommunikation, i samband med kursstarten har vi fått uppgiften att starta en blogg. Min blogg kommer alltså handla om vad vi sysslar med på lektionerna och mina egna tankar och reflektioner om ämnet.
