DAGSTIDNINGAR & TIDSKRIFTER
I Sverige finns cirka 170 dagstidningar. Med namnet dagstidning at olika kan man tro att det är en tidning som kommer ut till följning varje dag, men de räcker med ett nummer i veckan för att en tidning ska få kalla sig dagstidning. När det gäller dagstidningar skiljer man mellan kvällstidningar, morgontidningar, fådagarstidningar och gratistidningar.
Kvällstidningar och morgontidningar
Både kvällstidningar och morgontidningar är tidningar som kommer ut sjudagar i veckan. En morgontidning är en typ av dagstidning som i allmänhet tycks kring midnatt, och når de presumerande under natten och morgonen. Exempel på morgontidningar är: Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska dagbladet och Sundsvalls Tidning.
Kvällstidningar är ofta kreativa i att skapa sammansatta ord på sina löpsedlar, så kallade kvällstidningsord, kvällstidningsorden är ofta med i löpsedlar med syftet att väcka uppmärksamhet. Exempel på kvällstidningar är: Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten.
Fådagastidningar
Fådagarstidningarna kommer ut med en till sex olika nummer i veckan. Flera av dessa tidningar ges ut på söndagarna i samarbete med någon av de större tidningarna. Flertalet av fådagarstidningarna är för sin utgivning beroende av statligt driftsstöd, så kalla presstöd.
Gratistidningar
Gratistidning är en publikation som är gratis, alltså inte kostar några pengar för de som vill läsa. Läsaren betalar alltså inget lösnummer- eller prenumerantpris för tidningen, utan denna finansieras av reklam i form av annonser. Gratistidningarna kan vara i form av såväl dagstidningar som tidskrifter. Metro ä Sveriges mest lästa gratistidning med mer än en miljon läsare dagligen. Det är vanligt att gratistidningarna distribueras i stora städers kollektivtrafik som i tunnelbanor, pendeltåg, bussar och spårvagnar. Man uppskattar att de finns cirka 250 gratistidningar runt om i vårt land.
Tidskrifter, även kallade populärpress omfattar de vanligaste vecko- och månadskrifterna. Tidskrifter är alltså de samlingar av olika tidningar som kommer till försäljning mer sällan än en gång per dag. Det kan till exempel röra sig om en gång i veckan eller en gång i månaden. Populärpressens uppgift är i första hand att underhålla och informera. Jämfört med dagspressen har de tidingar inom populärpressens inrikting en längre livslängd. Dessa tidningar läser man oftast flera gånger och har med sig på utflykter eller resor innsn de läggs på hyllan eller slängs i papperskorgen.
Konsumentinriktade tidskrifter kan delas in i dessa grupper:
- Tidskrifter gör repotage och underhållning
- Specialtidskrifter
- Seritidskrifter
· Hur ser ägandeförhållandena ut inom det område du har valt, både nationellt och
internationellt?
De svenska dagstidningarna ägs till stor del av några få svenska familjer och släkter. Företaget Bonnier AB är et familjeföretag som äger Dagens Industri, Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Kvällsposten och GT. Den sammanlagda upplagan för dess fem tidningar är nästan en miljon exemplar. Bonnier tillsammans med familjen Hjörne svarar för drygt en tredjedel av dagspressupplagan. Familjen Hjörne äger Göteborgs Posten och är delägare i många andra dagstidningar främst i Västsverige.
Alla de svenska dagstidningarna är indelade i olika mediekoncerner. I Sverige finns nio stycken koncerner av detta slag och störst är Bonnierkoncernen som grundades av Albert Bonnies Förlag år 1837. Bonnierkoncernen omfattar ungefär 175 företag. Schibsted ASA är den näst största mediekoncernen på den svenska marknaden. Dagens Nyheter, Expressen och Bonnier tidskrifter är medieföretag i Bonnierkoncernen. Schibsted är ett norskt företag som grundades av Christian Schibsted år 1839. Aftonbladet och Svenska dagbladet är exempel på medieföretag som ingår i den koncernen. Stampen AB är en till mediekoncern i Sverige, som ägs av familjen Hjörne. De tio största tidningsgrupperna i Sverige svarar för ungefär 70 % av den totala dagspressupplagan. Ägarkoncentrationen i Sverige är alltså inte så omfattande.
Internationellt sätt är Norden en liten mediamarknad med en mycket hög mediekonsumtion. De nordiska länderna läser mycket och tidningar har länge haft en stark ställning i våra samhällen. I Finland finns det drygt 500 dagstidningar per 1000 invånare, i Norge cirka 570 st/ 1000 invånare och i Danmark ungefär 280/1000 invånare. Antalet dagstidningsföretag minskar i alla nordiska länder och ägande blir istället mer och mer koncentrerat.
I Europa var Tyskland och Frankrike först med dagstidningar vid mitten av 1600-talet. Tidningen The Times som grundades i Storbritannien i London vid den här tiden och ges ut än idag. I Frankrike läser man inte lika mycket tidningar som vi i Norden gör, där är dagspressen i förhållande till befolkningen endast en tredjedel så stor som den svenska. En orsak till detta är Frankrikes dåliga tidningsdistribution. De internationellt mest populära tidningarna från Frankrike är Le Monde och Libération.
Det finns ett flertal internationella så kallade kvalitetstidningar. Kvalitetstidningar är tidningar som inte behandlar lokala nyheter eller lokalt begränsande sensationer, utan riktar sig mot en vid publik, över flera länders gränser. Publiken den främst vänder sig mot är intresserade, välutbildade och inflytelserika personer. Man ägnar stort utrymme till ekonomi, politik samt sociala och kulturella frågor. Exempel på sådana kvalitetstidningar är: The Independent, The Guardian och New York Times. I Sverige abonnerar flera stora tidningar på bakgrundsmaterial från de olika stora kvalitetstidningarna.
På andra sidan Atlanten hittar vi USA och där finns det omkring 1600 dagstidningar som kommer ut sju dagar i veckan. I USA har kvällstidningar och morgontidningar större popularitet jämfört med i Europa. 63 miljoner tidningar säljs i USA varje dag och många läser morgontidningen varje dag.
· Hur har medierna utvecklats över tid inom det område du har valt? Vilka
utvecklingstendenser ser du? Hur tror du att utvecklingen kommer att se ut framöver?
Vid mitten av 1950-talet började veckopressens upplagor sälja allt sämre och sämre. Televisionen började vid den här tiden bli vanligare i de svenska hemmen och kvinnor som tidigare varit trogna läsare börjare ta ge sig ut i arbetslivet. Dessa två faktorer gjorde att tidningar över lag sålde allt sämre och sedan dess.
Tidningarnas pappersupplagor minskar för varje år. För några år sedan före ordet ”tidning” enbart tanken på en bunt papper, full med omsorgsfull skrivna texter och genomtänka bilder, till för att informera, underhålla eller inspirera. Idag är denna tanke inte lika självklar, nu för tiden finns det många tidningar som enbart publiceras på internet. Många inom den yngre generationen föredrar att läsa en tidning genom mobilen eller surfplattan framför den papperstryckta. Den pappers trycka tidningen har nog en tuff framtid att se framåt till. Förr hade tidningen en mer betydande nyhetsförmedlande roll, som inte riktigt är den samma idag heller. Idag finns så många andra medier som hela tiden fylls med de senaste nyheterna. Tidningen är på det här sättet det mest omorderna sättet att förmedla information på. Dagstidningarna publicerar en uppdatering om dagen, tidigt på morgonen. Sen får man vänta till nästa uppdatering, dagen efter. På internet går allt detta mycket snabbare, och det är möjligt att korrigera, utöka och kommentera artiklar dygnet runt. Idag, skulle jag säga att det främst är äldre personer som läser tidningen. För en nyutflyttad 18 åring idag är det nog inte ens aktuellt att påbörja en prenumeration av en dagstidning, samma information finns ju att tillgå, gratis, hela tiden på internet.
