SYNS DU INTE SÅ FINNS DU INTE
Att kommunicera är samma sak som att göra något synligt, så om man väljer att inte kommunicerar med omvärlden så varken hörs eller syns man och lämnar där av inget avtryck efter sig. Kommunikation har under alla tider byggt upp våra liv. De som är bra på kommunikation skapar sig ett större kontaktnät, bredare vänskapskrets och får där med ett rikare socialt liv. De som helst undviker kommunikation kan man snabbt räkna ut inte lyckas så bra i livet, om man är instängd, osocial och tillbakadragen är det lätt att man hamnar i skym undan och inte märks av utav människor runt omkring.
Alla i samhället är mer eller mindre beroende av kommunikation. Företag måste marknadsföra sig för att nå ut till potentiella köpare om deras produkter eller tjänster för att utöka sin kundkrets. Marknadsföring är extra viktigt för nystartade företag, om en precis öppnad nätbutik inte syns i form sv marknadsföring på internet kommer ingen ha en aning om just denna nätbutik. Utan marknadsföring skulle alltså det företag gå i konkurs eftersom syns de inte så vet ingen om att de finns. Detta gäller såklart andra större företag, de måste göra sig synliga för att påminna och upplysa sina kunder att deras produkter är det bästa, så de inte glöms bort i mängden.
Då det gäller relationen mellan privatperson och företag är det även här viktigt med publicitet och offentlighet. Då ett företag söker ny personal så måste de meddela till personer i samhället att de gör det. Hur ska annars de arbetslösa veta att det är läge att lämna in ett CV? Privatpersonen i detta samanhang har också ett eget ansvar att bli sedd. Om de inte på något sätt kommunicerar med företaget i fråga kan inte de veta att den personen är ute efter något jobb och går där med miste om chansen att bli anställd.
Detta uttryck passar sig även bra inom politik. Partier som inte förmedlar vad de står för, aldrig visar upp sig i städer eller struntar i att marknadsföra sig på något sätt når inte ut till invånarna på något sätt och uppfattas då inte alls som ett alternativ att rösta på.
Vad det än gäller, vad man än vill lyckas med krävs stöd av något slag. Detta stöd grundas oftast i kontakt med andra människor genom kommunikation. Man behöver ha någon på sin sida och för att få någon att se än måste man synas och vara med. Alla gånger när det gäller det att profilera sig inom något ämne måste man visa upp sig för att väcka uppmärksamhet. Det är viktigt att synas och väcka intresse för att kunna nå ut med det budskap man vill.
Det råder dock väldigt hård konkurrens i dagens samhälle och det är lätt att bli en i mängden. Det råder idag hård konkurens inom nästan allt. Allt ifrån företag, privatpersoner, politiker som tidningar och hemsidor till journalister. Alla är ute efter att synas och höras. Syns man och hörs man inte, så finns man inte.
Något jag tänkt på i samband med detta är kopplat till mina fortsatta studier. Jag har inte själv lagt ner så mycket tid till att söka runt på internet efter tänkbara universitet eller högskolor på internet. De enda skolorna som jag har tagit till mig information om är de skolor som skickat hem broschyrer hem till mig på posten och de som jag har sett reklam om på internet. Då jag har gladeligen läst och kollat runt så mycket som möjligt om de skolorna för att se om det vore något för mig. De hundratals andra skolorna runt om i landet vet jag inget om, för mig finns dem inte.
OLIKA TYPER AV KOMMUNIKATION
INRE KOMMUNIKATION
En intrapersonell kommunikation pågår hela tiden inom oss. Varje dag, hela tiden far ord, meningar och tankar runt i huvudet och inte ens en bråkdel av alla förekommande tankar ramlar ut ur huvudet i form av ord. Om alla skulle förmedla sina resonemang och reflektioner genom ord skulle det aldrig någonsin kunna uppstå tystnad. Vilket kaos det skulle vara om alla ständigt sa sina tankar rakt ut. Det är tur allt det inte gör det, alla mina pågående tankar skulle ju vara fullstädigt ointressanta och ibland rent av olämpliga att för andra att höra.
Den inre konversationen pågår ibland mer intensivt vid vissa tillfälle än andra. En intensiv inre konversation kan ske då man snabbt ska bestämma sig för något. Den intre kommunikationen ser då ut på det sättet att något övervägs med fördelar eller nackdelar. Tanken pendlar då mellan det ena eller det andra samtidigt som man tänker vad som är bra och dålig med det. Detta kan till exempel ske då man velar mellan att träffa en vän man inte hunnit umgås med på länge eller följa med familjen till farmor på middag. Den inre konversationen går snabbt då det gäller att bestämma sig på kort tid. Man letar för och motargument och försöker ofta övertala sig själv att det man besätmmer sig för är rätt. "Jo, det skulle göra farmor glad om jag följer med, jag kan boka om med min kompis, fast vi har ju bestämt och det har jag ju inte gjort med farmor. Jag vill ju så gärna träffa min vän men det var ju längesen jag träffade faromor också" Och så vidare. Men till slut kanske man inser att alternativet att åka till farmor låter mysigast och har betydelse för fler personer och beroende på vart den inre kommunikationen leder påverkas handlingen.
KOMMUNIKATION MELLAN TVÅ ELLER TRE PERSONER
Interpersonell kommunikation sker mellan jämbördiga personer som utbyter tankar och erfarenheter med varandra. Denna sort kommunikation uppstår då jag ställer en fråga till någon klasskamrat, de svarar och jag ger respons på svaret och vad jag tycker om det. Detta sker också i min vardag då jag kommer hem från skolan och tillsammans med min syster går igenom dagen och berättar olika saker som har hänt.
GRUPPKOMMUNIKATION
Gruppkommunikation betyder precis de som det låter som, att människor kommunicerar med varandra i grupp. Det finns många olika sammanhang med olika syfte och ämne som detta sker. Hur gruppkonversationen går till, med vilken attidyd, språk och stil beror ofta på hur väl gruppmedlemmarna känner varandra och vad de är ute efter. Gruppkonversationen i ett styrelserum där medlemmarna ska fatta viktiga beslut skiljer sig mycket från tektiksnacket i ett fotbollslag innan match till exempel. Sättet något diskuteras på anpassas ofta efter situationen men gemensamt för gruppkommunikation är att alla i gruppen har ett gemensamt intresse för något. Man genomför gruppkommunikation så fort man ska bestämma något med sina vänner, då familjen ska komma överens om vilken tv:kanal man ska titta på, när man ska planera en resa med någon eller bara en diskussion i klassrummet om ett visst ämne är gruppkommunikation.
MASSKOMMUNIKATION
Masskommunikation innebär att någon kommunicerar via ett massmedium till en större publik. Det kan vara allt mellan en privatperson till ett företag till en större organisation. I och med den extrema ökningen av olika former av media under de senaste tio åren har denna kommunikationsform blivit allt mer populär och betydelsefull. Och i och med att personer har blivit mer och mer flitiga användare av medierna har även publiken för det som publiceras vuxit sig riktigt stor. Vi utsäts dagligen för masskommunikationens meddelanden och påverkas nog mer av alla dessa budskap än vad vi tror. På en typisk vardag tar jag del av masskommunikation genom radion påväg till skolan, mobilen genom sociala medier, datorn tack vare internet och tv:n på kvällen för att se nyheter och andra program. Detta är alltså information som sänds ut till många fler människor än just mig.
YRKEN INOM KOMMUNIKATIONSOMRÅDET
Ett yrke inom kommunikatunikationsområdet som jag tycker låter intressant är journalistik. Ett arbete inom journalistik kan vara att ha hand om en tidnings redigering. Redigeraren har hand on layouten för tidningens sidor. Redigeraren går igenom skrivna texter, viljer bilder och skapar rubriker till artiklar och sammanställer det sedan till snygga sidor. Tillsammans med nyhetschefen på en tidning bestämmer redigeraren vad som ska bli stort på sidan, vad man ska fokusera på och vad som inte förtjänar en lika framskjuten placering.
Då jag sökte på journalistutbildning på internet verkade journalistutbildningen på göteborgs Universitet vara ett populärt, proffisionellt och pålitligt alternativ. Skolan är inriktad på journalistik, medier och kommunikation. Som jag kunde se på hemsidan baserar de sina antagningar på högskoleprov. De med bäst reslutat på de senste fem års högskoleprovsreslutat har störst chans att bli antagna. Journalistutbildningar verkar det finnas gott om i landet och jag hittade även universitet med liknande utbildning i Lund, Umeå, Uppsala, Stockholm och Örebro.
För att jobba som journalist och redigerare på en tidning krävs det att man är snabb, effektiv och har ett gott omdöme. Man ska även kunna klara att arbeta under stark tidspress eftersom man ofta arbetar mot olika deadlines. Att vara stresstålig som journalist är alltså ett måste. Man måste också vara intresserad utav att följa med i både samhällsdebatten som teknikutvecklingen och för många journalistplatser krävs som redigerare stora färdigheter inom programmen Indesign och Photoshop. All bildhantering ingår även i arbetsuppgifterna, så mycket arbete framför dator får man vara berädd på verkar det som.
Som journalist och redigerare krävs det att man kan hantera stress eftersom jobbet ofta innefattar ett högt tempo. Det gäller att vara självgående och ansvarstagande för sitt arbete. Jag tror också att det är väldigt viktigt att vara kreativ som redigerare och inte vara rädd att testa nya grejer. Bara för att något har varit på ett visst sätt länge, betyder det inte att man ska undvika att testa nya saker.
Som journalist för en tidning så krävs det nog att man är utåtriktad och trevligt och inte har några som helst problem att ta kontakt med människor. I dagens läge är det nog viktigt att kunna behärska tekinken i olika medier, eftersom de kan vara till stor hjälp i sitt arbete. Som journalist krävs det nog erfarenhet och kunskaper om hur samhället fungerar och man måste städigt vara uppdaterad och ha känsla för vad folket är intresserad utav att läsa om. Ett passande komplement till journalisthögskola är några års utbildning i ekonomi, statskunskap eller juridik. Som redigerare verkar de mesta arbetet utföras framför datorn så kunskap om datorer och redigeringsprogram är viktigt för att det ska kunna gå.
Som redigerare måste man vara uppmärksam på tendenser i samhället och olika trender och hela tiden vara villig att anpassa sitt buskap efter andra människor och nya medier, tolka och sortera budksap från andra. Det är nödvändigt som journalist att ha det intresset att kunna sätta sig in i hur saker fungerar och går till, det är viktigt att förstå för att i sin tur kunna bli förstådd.
Som redigerare och journalist krävs stor kompetens inom kommunikation. Att arbeta med media innebär att arbetet hela tiden kretsar kring kommunikation och kontakter. Det är då viktigt att kunna anpassa sig då vi kommunicerar mer och med fler. Journalister måste ha förmåga att anpassa sig vart efter samhället förändras.
Som journalist måste man kunna anpassa sitt språk efter viken mottagaren är. Man måste även vara väldigt medveten om hur saker och ting kan uppfattas och vara uppmärksam på skrivandet så ingen missuppfattning inträffar. När journalister är ute i samhället för att samla material till en artikel måste även personen ha stenkoll på det sociala spelet, hur det går till och när det är läge att avbryta, tala och vara tyst. Journalisten måste även kunna anpassa språk, ämne och stilart efter specifika tillfällen. De måste anpassa sig efter varje situation och behandla det på det speciella sättet som krävs för ett lyckat arbete.
