vilmanorden.blogg.se

Vilka budskap kan du hitta på Facebook?
Vilken roll tycker du att Facebook och andra sociala medier spelar i vårt samhälle? Vilken betydelse
har de för oss människor (utgå från Sverige)?                                                                                                                                                                 

Facebook är en mycket stor och komplex mötesplats på internet. Sändare är de personer som publicerar någonting offentligt på facebook-sidan, som gör en status-uppdatering helt enkelt. Sändare är även de personerna som skriver ett personligt meddelande till någon av facebook-vännerna. Mottagaren motsvarar de personer som läser det som sändaren har publicerat eller skickat iväg. Budskapet motsvarar det som sändaren har valt att fylla status-uppdateringen med, som en text, en bild eller en video.Facebook är i det här fallet kanalen som budskapet går fram igenom. Facebook har, liksom de flesta andra sociala medier en kommentarsfunktion där mottagarna har chansen att tycka till om sändarens budskap. Kommentarerna kan antingen vara återoppling och feedback till personen som skapat status-uppdateringen eller så kommer personen i fråga med en ny synpunkt gällande ämnet. I det fallet blir den som till en början var mottagare istället sändare och tvärt om. På så sätt är växlar hela tiden användarna på facebook mellan att vara sändare och mottagare.

Bruskällorna på facebook kan utgöras av bland annat stavfel av sändaren så att budskapet inte uppfattas av mottagarna. Budskapet en sändare skickar ut kan även innehålla annat innehåll som inte uppfattas rätt av mottagaren. Ironi eller skämt kan vara svårt att uppfatta då det gäller skrift, eftersom man omöjligtvis kan höra tonfal eller läsa av personens kroppsspråk. En annan vanlig störing på facebook kan vara missuppfattningar i övrigt. Att en text är slarvigt skriven eller innehåller ogenomtänka formuleringar.

Eftersom att facebook-användarna har fria händer på facebook och kan skriva vad som helst varierar budskapet väldigt. För vissa handlar facebook om att hålla kontakten med vänner och använder facebook i ett underhållande syfte för att uppdatera sig om vad omvärlden har för sig. För de flesta är nog det största inlogggnigsskälet möjligheten till kontakt med andra personer eller företag. Många företag har facebook-sidor där användare har möjlighet att gilla och kommentera, på så sätt kan företaget få personliga kontakter med kunder och bemöta deras respons på produkter eller tjänster. Andra använder facebook för att sprida mer seriösa och tankeställande budskap som till exempel handlar om politiska frågeställningar eller etiska och moraliska dilemman. Ibland händer det att något som någon skriver ett inlägg om på facebook väcker stor uppmärksamhet och intresse hos många människor. Ett inlägg med ett stötande budskap till mottagarna kommer förmodligen att få väldigt mycket feedback. Kritiken i form av kommentarerna på detta inlägg blir till nya budskap i sig om de till exempel talar för raka motsatsen av budskapet i första inlägget. Alltså sprider många mottagare här ett nytt och helt eget budskap i den feedback ges. De som ger feedback blir i sin tur då till nya sändare och den som i grunden skrev inlägget blir till mottagare tillsammans med alla andra som läser inlägget och feedback. De sociala medierna är en plats för liksinnade att mötas på, när flera människor med en extrem åsikt genom medier hittar varandra och går ihop kan något läskigt och farligt bildas, det skulle kunna ses som nackdelen med detta.

Å, andra sidan kan detta med att personer med lika åsikter mötas på internet vara en av de bästa sakerna. Då man ser till de som har lika åsikter och stöttar varandra i detta mot en förändring i samhället. Man kan se tydliga drag av detta på Twitter och olika bloggar. Jag tänker främst på den feministiska rörelsen, unga feminister, som på sista tiden har tagit ett språng i sociala medier. Det är en mycket bra trend och väldigt effektiv väg att ta.

Peronuppgiftslagen är en lag som har till uppgift att skydda människors personliga integriteter. Lagen finns till för att skydda människor mot att deras personliga identitet kränks i samband med behandling av personuppgifter. Lagen ska se till att personuppgifter hanteras på ett säkert sätt och att de inte sprids i onödan. För att få lagra olika uppgifter om personer krävs det att personen i fråga godkänner det. Personliga uppgifter ska inte lagras om det inte finns någon mening med det, det får bara lagras för speciella ändamål.

Känsliga uppgifter om sjukdomar och politiska- eller religiösa åsikter får inte lagras, utom i vissa fall. Till exempel har sjukvården tillåtelse att lagra personuppgifter om sjukdomar.

Personuppgiftslagen ger också alla rätt att begära eventuell information som företag eller myndigheter har om en själv. Detta har man rätt till en gång om året, man har rätt att korrigera felaktiga uppgifter och om det finns något som inte är aktuellt längre ska det raderas.

Personuppgiftslagen trädde i kraft den 24 oktober 1998, då den tidigare datalagen slutade att gälla.

Den senaste lagändringen gällande personuppgiftslagen gjordes den 1 januari 2007. Denna lagändring syftade främst till att underlätta behandlingen av personuppgifter. Ändringarna innebär att personuppgifter i ostrukturerat material, så som i en löpande text, någonstans på en webbsida eller i enstaka ljud-och bildupptagningar undgås från de flesta av personuppgiftslagens hanteringsregler. Istället gäller då en missbruksregel. Den innebär att hur man än lagrar en personuppgift får man aldrig kränka personen som det handlar om.

Personuppgiftslagen gäller inte uppgifter som används enbart för privat bruk, som i en persons privata adressbok eller personuppgifter som tas upp i ett brev från en person till en annan. Lagen gäller inte heller för personer som inte längre lever.

Att allt fler kommuner, myndigheter och företag använder sig av sociala medier som kommunikationskanaler. Användningen av dessa medier kan innebära att personuppgifter behandlas, vilket betyder att organisationerna måste känna till och följa personuppgiftslagen. Organisationen har ett ansvar för att personuppgifter på dess Facebook-sida, blogg, Twitter-konto och liknande inte behandlas på ett sådant sätt att de kränker enskildas personliga integritet. I personuppgiftslagen gäller som sagt olika regler beroende på om de personuppgifter som behandlas är strukturerade eller inte. I normalfallet när organisationer skapar en användare i någon av de sociala medierna är personuppgifterna som organisationen behandlar och har tillgång till inte strukturerade i personuppgiftslagens mening. När personuppgifterna är ostrukturerade är publiceringen tillåten. Men det gäller i vilket fall som helst att se upp och vara försiktigare än vad man tror så att inget olämpligt publiceras på de sociala medierna och någon tar illa upp. Medierna i vårt samhälle påverkas alltså på det sättet att de allra känsligaste och mest personliga uppgifterna till största delen är helt skyddade i medierna.

Då det gäller TV- och radio är det ännu hårdare gränser på hur vida personupgifter får användas. Och även här ska ingenting användas i onödan och aldrig användas i syfte av att hänga ut någon utan dess vilja. Namn och andra personuppgifter får annars uppges, i samtyckte med personen som det handlar om. Även i media som tv,radio och tidningar är det inte tillåtet att använda strukturerade personuppgifter. Det är mycket vettigt att en sån här regel finns till. Eftersom att så många människor dagligen tar del av så mycket information från media är det viktigt att det som sägs där inte är i mening för att skada någon.

Nästan alla stora företag vill att man ska bli medlemmar hos dem för att man ska kunna bli erbjuden extrapriser, genom peronuppgiftslagen har man rätt till alla uppgifter de är försedda med och man kan när som helst gå in och ta bort information om man vill. Privatpersoner har i alla lagen rätt att få veta vilken slags information ett företag behandlar. Ofta använder sig företag sig av personliga meddelanden tillsammans med information och marknadsföring (till exempel att företaget på pappret tilltalar kunden som "Bästa Anna Andersson") Om man inte känner sig bekväm med det kan man som privatperson begära att privta uppgifter inte användas för direkt marknadsföring. 

På stora websidor som Facebook och Twitter där användarna i fråga har möjlighet att publicera valfritt material har organisationerna ett ansvar. Organisationen är skyldig att vidta lämpliga säkerhetsåtgärde för att i största möjliga mån undvika att privatpersoner kränks. En säkerhetsåtgärd kan vara att uppmana användare att rapportera kränkande eller personligt elaka kommentarer. På Instagram finns till exempel en funktion, skriven med röd text "Anmäl olämpligt innehåll", om man klickar på det ska det gå direkt till de som ansvarar för Instagram och bilden eller kommentaren ska tas bort helt. Alla internet-sidor av detta slag använder sig också av ett inloggningsskydd, vilket betyder att enbart den som är inloggad på kontot har tillgång till "Mina Sidor" och så där mer personliga uppgifter finns än på den officiella sidan.

• Marknadsföringslagen

Marknadsföringslagen skyddar personer mot vilseledande, aggressiv och olämplig reklam. Marknadsföringslagen ställer även krav på marknadsföring så att den inte ska ha en negativ påverkan på personen i frågas förmåga att fatta ett välgrundat beslut om att köpa det som marknadsförs eller inte. Lagen handlar, enkelt uttryckt, om människorna i samhällets möjligheter att reglera reklam och säljåtgärder som bedöms vara tvivelaktiga. Med marknadsföring menas inte bara reklam och försäljning utan även alla slags kontakter mellan en näringsidkare och konsument. Även näringsidkarens beteende efter att ett köp har genomförs omfattas av marknadsföringslagen.

Marknadsföringslagen antogs år 1971 då tv, press och radio blev vanligare i vårt samhälle. Lagen har även anpssats till EU-direktiv som antagits 2005 om olämpliga affärsmetoder.  Det konstaterades att direktivets genomförande skulle medföra så stora förändringar att det var nödvändigt att övergå till en ny marknadsföringslag, vilken antogs 2008.

Utöver marknadsföringslagen finns en lista med 31 marknadsföringsmetoder som alltid är förbjudna. Denna är kallad ” svart listan”. Listan är gemensam för samtliga EU-länder. Det finns även fler förseelser som kan leda till lagbrott utöver de som nämns i svarta listan.
 
Detta är krav som näringsidkare måste följa:
Reklamidentifiering- Det ska tydligt framgå vem som är ansvarig utgivare av reklam.
Vilseledande reklam- Detta gäller till exempel en varas kvalitet eller pris. Informationen får inte heller på något sätt vara oklar eller tvetydig.
Vilseledande förpackningsstorlekar- Förpackningarna för en viss produkt för inte vara större än nödvändigt.
Vilseledande efterbildningar- En säljare får inte härma en redan existerande och etablerad produkt.
Aggressiv marknadsföring- Reklam får inte innehålla tvång, hot eller våld.
Jämförande reklam- Det är inte tillåtet att peka ut andra säljares reklam och jämföra med dessa.
Konkursförsäljning- Ordet konkurs får inte förekomma om inte produkterna säljs av konkursboet.
Utförsäljning- Får bara användas om det gäller slutförsäljning av hela säljarens lager.
Obeställda produkter- man är inte skyldig att betala något som en säljare skickat utan att man har beställt det på egen hand.
Garantier- det ska tydligt framgå vad graniterna för en produkt innebär.
Obeställd reklam- En säljare får vid marknadsföring använda e-post, telefax eller automatiska uppringningssystem endast om du har tackat ja till det på förhand.

Dessa regler finns tydligt nertecknade eftersom det ska vara enkelt för personer att utskilja reklam, det är viktigt för att man inte ska bli lurad och gå med på saker man inte uppfattar handlar om försäljning. Det är inte tillåtet för företag att göra smygreklam, och det eftersom att personen som blir utsatt för marknadsföring ska kunna skapa sig sig egen uppfatting genom att bli tilldelad all information redan vid första början. Ingen ska alltså kunna bli lurad utav marknadsföringen i samhället och det som står offentligt i ett säljande syfte ska vara kontrollerat och  passande. Ofta är det genom medier som företag och andra organisationer väljer att marknadsföra sig. Jag tycker dock att det förekommer en del lurig reklam på internet, men det kanske är för att det är så pass svårt att kontrollera all denna information som dagligen sprids och skapas på internet. Denna lagen finns alltså till för konsumenternas fördel, den finns till för att kontrollera näringsidkarens beteende vid marknadsföring. När det gäller reklam är det alltid bra att vara kritisk. Man skulle egentligen kunna ställa några grundläggande "Källkritiska" frågor gällande reklamen. Vem är reklamens skapare? Har jag hört talas om företaget innan? I vilket syfte har företaget skapat reklamen? Går det att hitta liknande produkter på andra ställen? En annan sak man kan göra innan man går på en reklam är att jämföra produkten själv med andra likande eller helt samma produkter. Vad står det för information och framför allt är priset det samma? Att det finns en lag för detta betyder inte att den alltid följs, därför är det bra att i första hand vara sin egen polis gällande detta för att göra ett så bra köp som möjligt.

Marknadsföringslagen består av bland annat tre generalklausuler. (Generalklausul är en lagregel som är allmänt hållen för att kunna täcka in förhållanden som är svåra att förutse.) De två första generalklausuler beskriver hur all marknadsföring ska ske med en god marknadsföringssed och att information av särskild betydelse ska utlämnas. Den tredje riktar sig åt otjänliga produkter, och med det menas vildeledande, jämförande och obeställd reklam.

Marknadsföringslagen gör så att handeln på internet blir säkrare. Om det inte fanns några garantier eller lagar kring handel på internet skulle det vara omöjligt att kunna lite på något företag. Företagen skulle kunna framställa en produkt på ett helt otroväridigt sätt och sen lura kunden att köpa det till ett orimligt pris, dessutom helt utan bytesrätt eller något annat skydd att falla tillbaka på. Det är tur att detta finns tillämpat då det skapar en tryggare mediamiljö för oss. Denna lagen är viktigt då det gäller alla medier. Det skulle inte gå om oseriösa företag spreds överallt i samhällets medier och många människor skulle bli grundlurade. Då skulle man till slut inte kunna lita på någon slags handel över huvudtaget. Medierna har en mycket viktig roll då det gäller marknadsföring för företag, det är viktigt att företagen tar marknadsföringen på ett mycket stort allvar eftersom det annars kan skapas ett dåligt rykte. Som det ser ut idag, blir en dålig reklam ofta mycket omdisskuterad i samhället, vilket är bra och tyder på att den mesta marknadsföringen är trovärdig och tillförlitlig.

Samhället, företagen och medier är idag helt beroende av marknadsföring på flera sätt. Det är viktigt att denna lagen finns till för att inte vrida våran värld åt ett felaktigt och falskt håll. Företagen måste använda sig av marknadsföring för att överleva. Marknadsföring är ett mycket effektivt sätt för företag att upplysa personer om sina produkter och på så vis få tag på kunder. Med hjälp av marknadsföring får företag in stora pengar varje år, tack vare köpare. Även reklamföretag tjänar pengar på denna verksamhet genom att företag betalar pengar till dem för att framställa en bra reklam åt företaget. Medier är även de beroende av marknadsföring eftersom att de får in intäkter av annonserna. Media tar betalt för annonser för att kunna ge utdelning till sina ägare.

Idag är reklambranschen oerhört stor i hela världen och den utvecklas hela tiden i takt med samhället. Marknadsföring i form av produktplacering bli allt vanligare, vilket ska vara en mycket lyckad form av reklam för ett företag men även för filmproduktionen. Forskning visar på att produktplaceringar i filmer påverkar tittarna på det sätt att chansen till att man vill köpa de produkterna som syns i filmen blir större. Detta tjänar såklart även filmföretaget på eftersom att företaget som vill marknadsföra sig i filmen är beredd att betala en stor summa pengar för detta. De två företagen gör genom produktplacering en tjänst för varandra skulle man kunna säga. Det är med större sannorlikhet att man går på den här sorts reklam än dirketreklam, vilket jag helt kan hålla med om och känner igen från min vardag. Direktreklam i form av reklamtidningar som landar i brevlådan, mail man får i inkorgen på datorn, sms som skickas mitt på dagen eller ett erbjudande via mobilen med tillhörande reklambild lockas man faktikt inte så ofta utav, många tycker rent ut av att det är irriterande. Detta beroende på att budskapet är så uppenbart och idag ungår det oss i mängden. 

Ett liknande marknadsföringssätt som produktplacering är PR-verksamhet. PR innebär att en firma tipsar en journalist att skriva gott om ett företag i en artikel. Artikeln blir alltså skriven i syfte att vinkla texten på det sättet att läsaren ska bli sugen på en viss produkt eller tjänst. Detta är också ett exempel på döljd reklam, som jag tror kommer bli allt vanligare i framtiden.

Jag tror att för att en reklam ska gå hem hos invånare i ett land ska den antingen vara rolig, underhållande, snygg eller väldigt välgjord. Såklart är detta beroende på vilken målgrupp reklamen riktar sig mot. Men för att jag ska bli intresserad utav en reklam ska den helt klart vara snyggt estitiskt tilltalande, om något ser bra ut får man automatiskt upp ögon för det och vill veta mer om vad det handlar om. Jag tror mycket på att marknadsföra en produkt eller en tjänst genom att sälja en känsla. En bild av att en känsla adderas till den produkten men köper tror jag är väldigt effektivt och smart av företag, vilket inte heller alls är fel med tanke på marknadsföringslagen.

Eftersom att nya knep och trix hela tiden utvecklas då det gäller marknadsföring är nog detta en lag i ständig omformning. Lagen måste anpassa sig om det kommer nya marknadsföringsknep och bestämma hur de kan upplevas av kunder. Allt eftersom PR och produktplacering blir allt vanligare kanske man även måste ta ställning om i vilken utsträckning det är okej med denna dölja reklamen.

I Sverige finns cirka 170 dagstidningar. Med namnet dagstidning at olika kan man tro att det är en tidning som kommer ut till följning varje dag, men de räcker med ett nummer i veckan för att en tidning ska få kalla sig dagstidning. När det gäller dagstidningar skiljer man mellan kvällstidningar, morgontidningar, fådagarstidningar och gratistidningar. 

Kvällstidningar och morgontidningar
Både kvällstidningar och morgontidningar är tidningar som kommer ut sjudagar i veckan. En morgontidning är en typ av dagstidning som i allmänhet tycks kring midnatt, och når de presumerande under natten och morgonen. Exempel på morgontidningar är: Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Svenska dagbladet och Sundsvalls Tidning.
Kvällstidningar är ofta kreativa i att skapa sammansatta ord på sina löpsedlar, så kallade kvällstidningsord, kvällstidningsorden är ofta med i löpsedlar med syftet att väcka uppmärksamhet. Exempel på kvällstidningar är: Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten.

Fådagastidningar
Fådagarstidningarna kommer ut med en till sex olika nummer i veckan. Flera av dessa tidningar ges ut på söndagarna i samarbete med någon av de större tidningarna. Flertalet av fådagarstidningarna är för sin utgivning beroende av statligt driftsstöd, så kalla presstöd.

Gratistidningar
Gratistidning är en publikation som är gratis, alltså inte kostar några pengar för de som vill läsa. Läsaren betalar alltså inget lösnummer- eller prenumerantpris för tidningen, utan denna finansieras av reklam i form av annonser. Gratistidningarna kan vara i form av såväl dagstidningar som tidskrifter. Metro ä Sveriges mest lästa gratistidning med mer än en miljon läsare dagligen. Det är vanligt att gratistidningarna distribueras i stora städers kollektivtrafik som i tunnelbanor, pendeltåg, bussar och spårvagnar. Man uppskattar att de finns cirka 250 gratistidningar runt om i vårt land. 

Tidskrifter, även kallade populärpress omfattar de vanligaste vecko- och månadskrifterna. Tidskrifter är  alltså de samlingar av olika tidningar som kommer till försäljning mer sällan än en gång per dag. Det kan till exempel röra sig om en gång i veckan eller en gång i månaden. Populärpressens uppgift är i första hand att underhålla och informera. Jämfört med dagspressen har de tidingar inom populärpressens inrikting en längre livslängd. Dessa tidningar läser man oftast flera gånger och har med sig på utflykter eller resor innsn de läggs på hyllan eller slängs i papperskorgen.

Konsumentinriktade tidskrifter kan delas in i dessa grupper:

• Tidskrifter gör repotage och underhållning
• Specialtidskrifter
• Seritidskrifter

· Hur ser ägandeförhållandena ut inom det område du har valt, både nationellt och 
internationellt? 
De svenska dagstidningarna ägs till stor del av några få svenska familjer och släkter. Företaget Bonnier AB är et familjeföretag som äger Dagens Industri, Expressen, Sydsvenska Dagbladet, Kvällsposten och GT. Den sammanlagda upplagan för dess fem tidningar är nästan en miljon exemplar. Bonnier tillsammans med familjen Hjörne svarar för drygt en tredjedel av dagspressupplagan. Familjen Hjörne äger Göteborgs Posten och är delägare i många andra dagstidningar främst i Västsverige. 

Alla de svenska dagstidningarna är indelade i olika mediekoncerner. I Sverige finns nio stycken koncerner av detta slag och störst är Bonnierkoncernen som grundades av Albert Bonnies Förlag år 1837. Bonnierkoncernen omfattar ungefär 175 företag. Schibsted ASA är den näst största mediekoncernen på den svenska marknaden. Dagens Nyheter, Expressen och Bonnier tidskrifter är medieföretag i Bonnierkoncernen.  Schibsted är ett norskt företag som grundades av Christian Schibsted år 1839. Aftonbladet och Svenska dagbladet är exempel på medieföretag som ingår i  den koncernen. Stampen AB är en till mediekoncern i Sverige, som ägs av familjen Hjörne. De tio största tidningsgrupperna i Sverige svarar för ungefär 70 % av den totala dagspressupplagan. Ägarkoncentrationen i Sverige är alltså inte så omfattande. 

Internationellt sätt är Norden en liten mediamarknad med en mycket hög mediekonsumtion. De nordiska länderna läser mycket och tidningar har länge haft en stark ställning i våra samhällen. I Finland finns det drygt 500 dagstidningar per 1000 invånare, i Norge cirka 570 st/ 1000 invånare och i Danmark ungefär 280/1000 invånare. Antalet dagstidningsföretag minskar i alla nordiska länder och ägande blir istället mer och mer koncentrerat.

I Europa var Tyskland och Frankrike först med dagstidningar vid mitten av 1600-talet. Tidningen The Times som grundades i Storbritannien i London vid den här tiden och ges ut än idag. I Frankrike läser man inte lika mycket tidningar som vi i Norden gör, där är dagspressen i förhållande till befolkningen endast en tredjedel så stor som den svenska. En orsak till detta är Frankrikes dåliga tidningsdistribution. De internationellt mest populära tidningarna från Frankrike är Le Monde och Libération. 

Det finns ett flertal internationella så kallade kvalitetstidningar. Kvalitetstidningar är tidningar som inte behandlar lokala nyheter eller lokalt begränsande sensationer, utan riktar sig mot en vid publik, över flera länders gränser. Publiken den främst vänder sig mot är intresserade, välutbildade och inflytelserika personer. Man ägnar stort utrymme till ekonomi, politik samt sociala och kulturella frågor. Exempel på sådana kvalitetstidningar är: The Independent, The Guardian och New York Times. I Sverige abonnerar flera stora tidningar på bakgrundsmaterial från de olika stora kvalitetstidningarna.

På andra sidan Atlanten hittar vi USA och där finns det omkring 1600 dagstidningar som kommer ut sju dagar i veckan. I USA har kvällstidningar och morgontidningar större popularitet jämfört med i Europa. 63 miljoner tidningar säljs i USA varje dag och många läser morgontidningen varje dag.

· Hur har medierna utvecklats över tid inom det område du har valt? Vilka 
utvecklingstendenser ser du? Hur tror du att utvecklingen kommer att se ut framöver?

Vid mitten av 1950-talet började veckopressens upplagor sälja allt sämre och sämre. Televisionen började vid den här tiden bli vanligare i de svenska hemmen och kvinnor som tidigare varit trogna läsare börjare ta ge sig ut i arbetslivet. Dessa två faktorer gjorde att tidningar över lag sålde allt sämre och sedan dess.

Tidningarnas pappersupplagor minskar för varje år. För några år sedan före ordet ”tidning” enbart tanken på en bunt papper, full med omsorgsfull skrivna texter och genomtänka bilder, till för att informera, underhålla eller inspirera. Idag är denna tanke inte lika självklar, nu för tiden finns det många tidningar som enbart publiceras på internet. Många inom den yngre generationen föredrar att läsa en tidning genom mobilen eller surfplattan framför den papperstryckta. Den pappers trycka tidningen har nog en tuff framtid att se framåt till. Förr hade tidningen en mer betydande nyhetsförmedlande roll, som inte riktigt är den samma idag heller. Idag finns så många andra medier som hela tiden fylls med de senaste nyheterna. Tidningen är på det här sättet det mest omorderna sättet att förmedla information på. Dagstidningarna publicerar en uppdatering om dagen, tidigt på morgonen. Sen får man vänta till nästa uppdatering, dagen efter. På internet går allt detta mycket snabbare, och det är möjligt att korrigera, utöka och kommentera artiklar dygnet runt. Idag, skulle jag säga att det främst är äldre personer som läser tidningen. För en nyutflyttad 18 åring idag är det nog inte ens aktuellt att påbörja en prenumeration av en dagstidning, samma information finns ju att tillgå, gratis, hela tiden på internet.