vilmanorden.blogg.se

Det var jag som ställde alla frågor och improviserade följdfrågor för att få så mycket information som möjligt. Jonathan var väldigt tillmötesgående och svarade utförligt på våra frågor, det märktes tydligt på honom att han var intresserad och mycket insatt i hans arbete med olika slags kommunikation. Vi hade med oss Jessicas kamera och filmade hela intervjun, vi fokuserade dock med på att få med ljud, vilket gjorde att vi inte kontrollerade kamerabilden. Detta gjorde att bildens fokus under hela inspelning låg på mitt hår, vilket vi tyvärr insåg först efter intervju. Detta gjorde att den bilden ovan är den bästa på Jonathan från intervjutillfället. Men tack vare att vi har Jonathans svar inspelade underlättade det vårt arbete med att skriva ett reportage om Jonathans arbete. 

Då vi gått igenom de frågorna vi förberätt följde samtalet av några spontana funderingar efteråt, jag personligen blev väldigt nyfiken på hans arbete och tyckte det lät intressant och roligt. Närmare vår intervjus slut frågade Jonathan istället oss frågor om vår utbildning och tankar kring vidare utbildning i framtiden. När det var dags för oss att gå där ifrån tackade vi glatt för att han tagit sig tid till vårt skolarbete och gick sedan ut ur kommunhusets dörrar mycket nöjda med det material vi fått. 

Jonathan som Motala kommuns kommunikationsansvarige presenterade sitt huvudansvar inom marknadsföring och media. Som kommunikatör arbetar man alltså mycket med marknadsföring och med hjälp av olika medier når man ut med marknadsföringen till allmänheten. Jonathan är bland annat webbredaktör på Motala kommuns hemsida. Under vår intervju kretsade mycket av Jonathans utläggningar och förklaringar kring olika medier och vi märkte att kommunikation genom internet är en stor del av hans dagliga arbete. Allt eftersom internets stora genomslagskraft och idag stora utbredning måste arbetet för kommunikatörer utvecklats och förändrats under de senaste åren. Kommunikation handlar om att förmedla budskap till mottagare och man måste ofta tänkta på att anpassa budskapet efter mottagaren. Denna anpassning är ibland självklar och sker automatiskt men ibland ligger det mycket arbete bakom denna anpassning. Anpassningen av budskap är a och o inom kommunikation, och om inte budskapet anpassas riskeras hela budskapet försvinna och aldrig nå mottagaren. Om budskapet inte träffar den valda målgruppen till mottagare är kommunikationen misslyckad och helt bortkastad. Slutsatsen jag dragit av detta är att när man vill nå ut med ett budskap till en mottagare måste man först välja vilken målgrupp man vill nå ut med information till. Efter man har valt denna målgrupp måste man genomföra att undersökande arbete hur man på bästa sätt kan nå denna målgrupp. Ofta väljer man mellan olika medier och för att välja målgruppens mest passande media får man utgå från vart målgruppen oftast vistats eller på hur man på mest effektiva sätt kan träffa gruppen. Beroende på den valda målgruppen anpassas både media och budskapets utformning. Beroende på målgruppen väljs utformandet av marknadsföringen genom färg, form, bilder, text och typsnitt. Även språket måste anpassas beroende på målgrupp, ålder spelar stor roll men även textens anpassning för hur formellt respektive informellt det är okej att texten är. Till de olika medierna man kan välja mellan hör bland annat tv, radio, tidning eller internet. Om ett budskap riktas mot en målgrupp som utgörs av ungdomar är det ofta internet väljs som kommunikationskanal, då många ungdomar använder sig av internet dagligen. Jonathan berättade att olika ungdomsföreningar och fritidsgårdar var tidiga med att uppmärksamma ungdomars mötesplatser och upptäckte facebook som det mest effektiva kommunikationssättet. Då målgrupen för kommunikation är en annan, vi säger den mer äldre generationen av människor är kanske inte facebook det mest lysande valet. För äldre som varken har kunskap eller lust till att medverka inom de sociala medierna är den mest effektiva kanalen kanske tidning, radio eller text i form av ett brev med information. Då man valt målgrupp och kommunikationskanal måste man även anpassa budskapet ytterligare. Till varje vald målgrupp måste man även anpassa språket så att informationen tilltalar och ät tydlig för målgruppen. Det är med fördel man rättar budskapet efter målgruppen, så att målgruppen förstår och tar till sig budskapet. För ungdomar kanske ett lättsammar språk ger mest uppmärksamhet vilka istället en äldre generation föredrar ett mer formellt språk och uppfattar det mer lättläst och seriöst. Summan av summarum är målgruppen totalt avgörande för vilken media man väljer och hur budskapet sedan i sin tur utformas.

För en kommunikatör har internet en betydande roll i arbetet och mycket av vår kommunikation har idag övergått till en allt mer digital form. Det är vanligt att kommuner skapar konton på sociala medier och det finns många fördelar med detta. Att en större organisation finns tillgänglig på en sådan typ av media tror jag öppnar upp möjligheter för privatpersoner att höra av sig med åsikter. Sociala medier ökar och stärker på så sätt kontakten mellan kommunen och människorna bosatta i kommunen. Tack vare kommentarsfälten som finns tillgängliga på t.ex. facebook är det lätt för personer att tycka till och ge förslag på förändringar. Ur en privatpersons syn sätt tror jag att detta på sikt minskar fördomar och ger en godare relation till politiker och den personal som jobbar på kommunen. Ur kommunens syn sätt underlättar detta arbetet med kommunikationen. Då en krissituation uppstår är facebook är mycket snabbt medel för att nå ut med budskapet till en stor mängd människor. För att detta ska fungera krävs det dock att en stor del av befolkningen inom kommunen använder sig av facebook och på något sätt tar del av kommunens egen sida. Funktionen att man kan dela inlägg kan ge en bra spridningseffekt för att uppnå ett större omfång människor. Detta med att nå ut till en målgrupp spelar här roll igen. För att en stor mängd människor ska kunna nås räcker det inte alltid med bara en media. Ett budskap måste för bäst resultat för en stor mängd mottagare förmedlas genom fler än en media och budskapet måste då utformas på ett neutralt och oberoende sätt. 

Under vår intervju nämnde inte Jonathan någonting om lagar eller bestämmelser. Då vi ställde frågan lät han dock beslutsam och förklarade för oss att det spelar dagligen in i hans vardag. Den främsta lagen som kommunikatörer måste ta hänsyn för att yttrandefriheten. De som en kommunikatör publicerar eller når ut med har människor full rätt att tycka och tänka vad de vill om. Allting som Jonatan förmedlar måste han alltså vara beredd att få synpunkter på och att människor kan säga till om något verkar konstigt. Då det gäller bilder han använder sig av i sitt arbete måste han respektera upphovsrätt och andra lagar kring bildhantering och publicering av andra bilder. Som jag uppfattade det hade Jonathan bra koll på vilka lagar som gällde just kring hans arbete. Vid många fall annars tror jag dock att kommunikatörer, informatörer och journalister inte har så stor koll på olika lagstadgade texter, utan istället litar på eget förnuft och omdömme, vilket säkert många gånger räcker rätt långt. Jonathan förklarade att lagarna aldrig begränsar hans arbete utan snarare sätter vettiga gränser som hjälper honom vid marknadsföringens utformning. Slutsatsen jag drog efter att vi pratat med Jonathan är att han inte tänker dagligen på lagar och rättar sig efter dessa. Då det dyker upp någon speciell situation eller något lite annorlunda uppdrag tror jag han kollar upp det efter hand som det behövs.

I Lasswells kommunikationsmodell beskrivs kommunikationsskedet genom vem säger vad, genom vilken kanal, till vem och med vilken effekt? Jag kommer att välja just denna kommunikationsmodell för att jämföra en kommunikatörs arbete därför att genom den kan jag undersöka hur kanalen påverkar effekten. Som jag skrivit om tidigare så har kanalen en oerhört stor betydelse för vilken effekt budskapet får hos mottagaren. Då en kommunikatör vill förmedla ett budskap till barn/tonåringar, som i Jonathans fall kanske han vill informera om en händelse i skateparken utanför sporthallen som kommunen har ett finger med i spelet för. Om inbjudan till detta event sker genom en morgontidning i form av en annons missar  barnen den informationen som förmodligen inte lusläser en tidning till frukosten. Önskad effekt och målet med kommunikationen uppnås då alltså inte. Då en kommunikatör som arbetar för en kommun istället tänker om vid val av kanal och sänder ut ett öppet meddelande eller en annons på facebook för de unga i Motala träffas förmodligen målgruppen på ett annat sätt. Genom att omsorgsfullt välja kanal har budskapet en chans att nå fram och ge en effekt, om fel kanal väljs så riskerar kommunikationen av stanna av och inte få någon effekt alls.